Budget del 1 2016

Budget del 1 2016 2(48)

Budget del 1 2016 3(48)

Innehållsförteckning ANEBY KOMMUN ............................................................................. 5

Kommunstyrelsens ordförande har ordet ................................................................... 5

Övergripande förutsättningar och styrkort ................................................................ 6

Omvärld......................................................................................................................................... 6

Förutsättningar för Aneby Kommun...................................................................................... 9

Balanserat styrkort Aneby kommun 2015....................................................................... 26

Driftbudget 2016 och flerårsplan 2017-2018............................................................... 32

Budget 2016 Rev / KF / Finans ..................................................................................... 44

Kommunrevisionen .................................................................................................................. 44

Kommunfullmäktige ............................................................................................................... 45

Finansförvaltningen ................................................................................................................. 46

Budget del 1 2016 4(48)

Budget del 1 2016 5(48)

ANEBY KOMMUN

Kommunstyrelsens ordförande har

ordet I budgetarbetet inför 2016 var uppdraget/målsättningen att komma till ett resultat med ett överskott på två procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket skulle betyda ett överskott på 6,8 miljoner kronor för Aneby kommun.

Dit har vi inte lyckats komma i budgetförslaget. Vi har till slut landat på en resultat-nivå på 5,2 miljoner kronor, det vill säga cirka 1,5 procent.

Vi har under några år jobbat med fyra övergripande mål och strategier i Aneby kom-mun. Dessa är näringsliv, bostäder, kommunikationer och Aneby i framkant. I de här fyra målen ryms den vardagliga kommunala verksamheten där vi på olika sätt arbetar för att bli ännu vassare, att vara i framkant. De här övergripande målen och strategier-na ligger fast. Samtidigt ska vi nå målet att vara en hållbar kommun.

Jag tycket det är viktigt att man har strategier att jobba med kontinuerligt och att man över tid vågar hålla fast vid dessa punkter, för att på det viset ha en tydlig linje i det arbete som bedrivs. Det finns parallellt med dessa frågor också många andra frågor som är viktiga. Självklart ska vi jobba även med dessa för att utveckla kommunen.

Tack vare att vi har lyckats öka befolkningen med cirka 70 personer så ökar skattein-täkterna och i viss mån också intäkter i kostnadsutjämningssystemen. Detta gör att vi utöver de ökade resurser som verksamheterna får i volymförändringar har 2,5 miljoner kronor att fördela ut.

Det kan tyckas att det inte är så stora pengar då behoven/önskemålen i samtliga verk-samheter är betydligt större. Dock kan dessa pengar på ett antal områden bidra som smörjmedel till att utveckla en bra verksamhet till att bli ännu bättre. Utöver detta har vissa omfördelningar i budgetramen gjorts inom respektive verksamhetsområde.

Det är viktigt att säga att det är 2015 års budget som ligger till grund för 2016. Några nedskärningar eller förändringar jämfört med 2015 års budget har inte gjorts med anledning av de här omfördelningarna.

Jag tycker att vi idag har en bra struktur på vårt arbete och vi har kontroll på våra verksamheter. Därför känner jag mig trygg i att säga att vi står väl rustade inför kom-mande verksamhetsår och har goda möjligheter att fortsätta en positiv utveckling för kommunen i syfte att nå målet 7.000 invånare 2025.

Lars-Erik Fälth (C) kommunstyrelsens ordförande

Budget del 1 2016 6(48)

Övergripande förutsättningar och

styrkort

Omvärld

Samhällsekonomisk utveckling

Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer i sin senaste prognos att tillväxten kommer minska något, mot föregående prognos, under 2015. Men att tillväxten kommer fortsätta och att ekonomin bedöms vara i balans 2016. Bedömningen är att tillväxten mattas av från 2016 och framåt, delvis beroende på en svagare utveckling av arbetade timmar.

Hushållens konsumtion bedöms avta något men fortsatt vara en del som driver den Svenska tillväxten, samtidigt som exporten fortsatt är svagare än önskvärt. Den svaga exporten och den svaga utvecklingen av Euroområdet beror till stor del på att Den tyska ekonomin inte riktigt tar fart. Euroområdet har fortsatt en svag BNP tillväxt, däremot spås både Storbritannien och USA en ökad tillväxt, vilket väntas påverka Sverige positivt. Dock finns det flertalet orosområden i Europa som kan hämma till-växten om problemen eskalerar.

SKL:s bedömning är att BNP kommer växa med 3,2 % under 2015 och 3,3 % under 2016.

Gällande arbetslösheten förväntas en liten förbättring från 7,9 % till 7,5 % under 2015 och fortsatt ner till 6,9% under 2016. Antalet arbetade timmarna förväntas öka med 1% under 2016 och löneökningarna tros öka med 3,2 %.

Källa: SKL:s cirk 15:15

Budget del 1 2016 7(48)

Kommunsektorns utveckling

Inflationen förväntas fortsatt vara låg, vilket leder till att skatteunderlagets tillväxt begränsas. Under perioden 2015 är SKL:s prognos att skatteunderlaget kommer växa med omkring 5,4 % och 2,3 % i reala termer. Den förväntade utvecklingen/ökningen av arbetade timmar sjunker de kommande åren, vilket är en av anledningarna till att skatteunderlaget växer i en långsammare takt. Pendlingskommunerna har de senaste åren legat ett par procentenheter under genomsnittet.


I tabellen nedan visas att SKL:s skatteunderlagsprognos är högre än regeringens. Re-geringen har i sina prognoser för 2016 och framåt högre ökningar av arbetade timmar och mindre ökningar av grundavdragen.


Demografiska förändringar och kostnadsutveckling

För Sverige kommuner har de demografiska förändringarna i form av befolkningsök-ningar och förändringar i befolkningssammansättningen inneburit ett ökat resursbe-hov med ungefär 0,5 % per år under de senaste tio åren. Under 2015-2020 förväntas det istället växa med 1,3 % enligt SKL:s ekonomirapport i April 2015.

Budget del 1 2016 8(48)

Diagrammet nedan visar kommande ökningar av kostnaderna inom respektive verk-samhet. Grundskolan och hemtjänsten är de två verksamheter som kommer öka kraf-tigt under de kommande åren.

Källa: SKL:s Ekonomirapport April 2015

Budget del 1 2016 9(48)

Förutsättningar för Aneby Kommun

Befolkningsutveckling/åldersstruktur

Nedan presenteras en externt beställd befolkningsprognos. Enligt prognosen bedöms befolkningen att minska fram till 2017 innan den vänder uppåt. I budgetsammanhang användas en befolkningsprognos för att bedöma skatteintäkter samt att beräkna för-ändringen av antalet elever/brukare i volymförändringen.

Antal

invånare

Utfall

2013-12-31

Utfall

2014-12-31

Prognos

2015-11-01

Prognos

2016-11-01

Prognos

2017-11-01

Påver-

kar:

Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018

Totalt: 6 373 6 419 6 400 6 395 6 400

0 år 71 56 72 71 72

1 - 5 år 346 364 358 360 358

6 år 72 68 62 69 73

7 - 15 år 565 593 590 602 615

16 - 18 år 235 214 208 199 206

19 år 84 74 78 65 57

20 - 24 år 463 420 373 356 327

25 - 39 år 950 1 004 1 027 1 027 1 035

40 - 59 år 1 764 1 744 1 712 1 699 1 682

60 - 64 år 449 445 473 470 472

65 - 79 år 1 013 1 071 1 082 1 116 1 143

80 - 84 år 167 169 168 169 171

85 - 89 år 132 114 116 114 114

90 - 94 år 47 67 66 62 58

95 år och

äldre

47 16 16 17 16

Näringsliv och arbetsmarknad

Anebys näringsliv präglas av småföretagsamhet. I kommunen finns per september 2014 814 registrerade verksamheter (aktiva aktiebolag, handels- och kommanditbolag, samt enskilda firmor). Av dessa är 201 AB, 27 handels- och kommanditbolag, samt 586 enskilda firmor.

20 % av aktiebolagen har fler än fem anställda där de största är Attends Healtchcare, cirka 300 anställda, Hags, cirka 260, samt Sealed Air och Fläkt Woods, båda med cirka 60 anställda. Alla fyra företagen är för övrigt utlandsägda.

Sett till bransch domineras företagsamheten starkt av jord- och skogsbruk med totalt 362 verksamheter (20 AB, 4 handels- och kommanditbolag, samt 338 enskilda firmor).

Trots denna stora dominans i antal företag svarar jord- och skogsbruket bara för 9 % av antalet arbetstillfällen i kommunen (att jämföra med riket där det är 3 %).

Budget del 1 2016 10(48)

Överlägset flest arbetstillfällen finns inom tillverkningsindustrin med 34 % (att jäm-föra med hela riket där den siffran är 13 %), följt av vård och omsorg 14 % och ut-bildning 8 %. Av nattbefolkningen i kommunen är det dock bara 25 % som är syssel-satta inom tillverkningsindustrin. (Se tabell nedan)

En stor framtida utmaning på arbetsmarknaden är att kunna rekrytera folk med rätt kompetens.

Skola och näringsliv

I ett väl fungerande samarbete skola-näringsliv är strävan att kunna matcha elever mot den yrkesprofil som efterfrågas genom att kommunens elever motiveras att söka sig till relevanta utbildningar. En aktiv medverkan från Aneby i såväl Teknikcollege som Vård- och omsorgscollege på Höglandet kan bidra till detta. Likaså ett aktivt arbete från studievägledaren visavi de lokala företagen, ett arbete som utvecklats senaste året..

Företagsklimatet

2015 medverkar Aneby kommun för andra gången i SKL:s mätverktyg Insikt, som ger tydlig indikation på hur den kommunala verksamheten och kontakterna med denna uppfattas av näringslivet. Anebys betyg i Nöjd-kund-index vid senaste mätningen, 2013, blev 65, något lägre än 67, det totala snittet för medverkande kommuner.

Ett offensivt arbete med att verka för tillväxt i befintliga företag parallellt med stimu-lans till nyföretagande är en viktig del i näringslivsarbetet. Här är kommunens anställ-ning av en affärscoach i nära samarbete med Science Park och med bidrag från Region Jönköpings län, en tillgång. Tjänsten har etablerats med gott resultat under vintern-våren 2015. Tjänsten delas med Eksjö kommun (Aneby 40%, Eksjö 60%).

Tillgång till mark och lokaler En förutsättning för ett utvecklat näringsliv, inklusive nyetableringar, är tillgång till mark och lokaler. Kommunen förfogar över ej exploaterad tomtmark i Aneby, där marken är detaljplanelagd för industri. Däremot har inte kommunen några tomma industrilokaler att erbjuda. På den privata marknaden finns däremot ett antal industri-lokaler och handelslokaler för omgående etablering. Via samarbete med Aneby Nä-ringslivsförening pågår uppbyggnaden av ett register för att marknadsföra lediga indu-stri- och handelslokaler.

Turism- och besöksnäring Potential finns för att kunna utveckla näringslivet inom turism- och besöksnäringen med sikte på exempelvis upplevelser riktat mot vandrings- och cykelturism. Här kan kommunen skapa förutsättningar, men det är entreprenörer som måste svara för att

Budget del 1 2016 11(48)

våga utveckla verksamheter. En ordentlig upprustning av Anebyleden har skett under 2014 inom ramen för ett länsövergriåpande projekt med att stärka vandringsturismen. Kulturreservatet Åsens by med sina drygt 40 000 besökare årligen utgör det största turist objektet i Aneby Kommun, här finns möjligheter för ytterligare utveckling till nytta för hela regionen.

Infrastruktur En förutsättning för en växande kommun och en positiv näringslivsutveckling är en god infrastruktur. En standardhöjning på de stora trafikstråken är därför ett högt prio-riterat önskemål. Nuvarande situation, med bristfällig säkerhet och därigenom gene-rellt låga hastigheter på de mest trafikerade vägarna i kommunen, uppfattas som hämmande för tillväxt och utveckling. Den nära förestående ombyggnationen av riks-väg 32 är ett välkommet steg på vägen. Stort behov finns också av trafiksäkerhetshö-jande åtgärder på 132:an, Aneby-Huskvarna, där en upprustning kan ge utrymme för en höjd hastighetsgräns från nuvarande 80 km/tim, något som "minskar" avståndet mellan Aneby-Jönköping och som på många sätt kan bidra till utvecklingen i vår kommun.

Pendling Aneby kategoriseras som en pendlingskommun med en nettopendling på totalt -653 personer per dag, en ökning med 9 %. Totalt är det 808 inpendlare till kommunen och 1 461 utpendlare. För de lokala företagen är möjligheterna till bra inpendlingsmöjlig-heter avgörande, inte minst i arbetet med att hitta rätt kompetens till lediga tjänster, då rekrytering ofta blir nödvändigt från grannkommunerna.

Kollektivtrafik och resande En väl fungerande kollektivtrafik är betydelsefullt för näringslivet. Landstingets kol-lektivförsörjningsprogram uttalar ett långsiktigt mål om 60 procent ökat kollektivre-sande till 2025. Senaste åren har tydliga förbättringar för kommunens invånare också skett och resandet har ökat, bland annat på busslinje 124 på sträckan Aneby-Jönköping.

Tågpendlingen, med entimmastrafik i både norr- och södergående riktning från tidig morgon till sen kväll, bidrar till ett ökat resande med kollektivtrafiken.

En viss oro för kontinuiteten i trafiken finns i och med att Östgötapendeln ej längre ska trafikera söder om Tranås från och med våren 2015. Istället blir det byte mellan Östgötapendeln och Krösatåget för alla lokalresenärer i Tranås. Här är det viktigt att vara uppmärksam på och avvärja eventuella försämrade reseförutsättningar för Aneby kommuns invånare.

För att underlätta för inpendlarna till Aneby har det väckts idéer om ett cykelstall vid resecentrum, där inpendlarna dagligen kan låna sin cykel för smidig vidaretransport till respektive arbetsplats. En idé som är väl värd att utreda vidare.

Budget del 1 2016 12(48)

Arbetsmarknaden Attends och Hags är de två, utan jämförelse, största arbetsgivarna vid sidan av Aneby kommun. Båda företagen har haft en positiv utveckling under senaste åren och fram-förallt Attends har en rejält stor investering bakom sig i och med uppförandet av höglagret.

I den näringslivsanalys som görs av UC Affärsoptimering kan konstateras att företa-gen i Aneby står sig mycket bra, med högre avkastning på det totala kapitalet och högre omsättning per anställd, såväl i jämförelse med länet som med riket.

Arbetsmarknaden i Aneby har under 2014 förbättrats och en markant minskning i antalet arbetslösa kan utläsas för senaste året. Arbetslösheten har också minskat mer procentuellt sett i Aneby än i länet och riket i övrigt.

Siffrorna för Aneby i mars 2015 var 120 öppet arbetslösa och 108 arbetssökande i olika program, totalt 228 personer. Det ska jämföras med mars 2015 då det var 251 personer, en minskning med 9,2 %. Av de 228 arbetssökande är 67 ungdomar i åldern 18-24 år (80 personer 2014).

För Anebys del innebär detta att 7,0 % av den registerbaserade arbetskraften i åldrarna 16-64 år står utan arbete, en minskning senaste året med 0,8 %. Motsvarande siffra för riket är 7,9 % och för Jönköpings län 6,9 %. Ungdomsarbetslösheten, 18-24 år, är i Aneby kommun 14,8 %, vilket är avsevärt högre än länet totalt sett, 12,1 %. För riket är motsvarande siffra 13,7 %.

Bostads- och lokalmarknad

Stiftelsen Aneby Bostäder kan för senaste året redovisa en kraftig ökning vad gäller efterfrågan på lägenheter. Vid halvårsskiftet 2014 låg siffran på cirka 150 personer, för att under våren 2015 handla om mer än 200 personer som söker bostäder. Uppskatt-ningsvis utgörs nära hälften av de bostadssökande av personer som idag är bosatta utanför Aneby kommun. Självklart kan detta ses som angenäma problem att så många vill söka sig till Aneby och det borgar också för att vi har förutsättningar att kunna uppnå den långsiktiga målsättningen med 7 000 invånare till 2025.

Avgörande för att kunna växa i antal medborgare är tillgången till bostäder. I och med kommunens tunga investeringsbehov i offentliga lokaler är det därför av största vikt att kunna stimulera det privata näringslivet och privata investerare att våga satsa på byggnationer i Aneby, både vad gäller villor och hyresrätter/bostadsrätter. Här har Aneby kommun en stur otmaning i att på olika sätt medverka och stimulera till att skapa förutsättningar för nybyggnationer.

Budget del 1 2016 13(48)

Strategiskt viktiga frågor

Tillväxt och attraktivitet

Vid senaste årsskiftet bildades Region Jönköpings län. Regionkommunens attraktivitet och förmåga att skapa en positiv befolkningsökning i hela regionen är avgörande för vår regions framtid, såväl som för de enskilda kommunerna. Ett framgångsrikt till-växtarbete är helt avgörande för att möjliggöra finansieringen av välfärden för region-ens invånare, liksom en starkare kommunal ekonomi genom större skattekraft skapar resurser för att utveckla verksamheten inom kommunens kärnområden. De grundläg-gande förutsättningarna för en regions och en kommuns tillväxt och attraktivitet handlar om arbete, boende, goda kommunikationer, en hållbar ekologi, ett gynnsamt företagsklimat med nyföretagande, möjligheter till ett rikt liv genom kultur och fritid, trygga livsmiljöer och en god kommunal service. Här kommer regionkommunens och primärkommunernas ansvarsområden att komplettera varandra.

Att åstadkomma tillväxt som leder till befolkningsökning är och har varit den största utmaningen och den viktigaste framtidsfrågan för Aneby kommun under senare år. Det övergripande målet i Aneby kommuns översiktsplan är att öka befolkningen från dagens drygt 6 400 till 7 000 invånare år 2025. Den främsta anledningen till detta mål är att kunna behålla och utveckla den kommunala servicen till alla boende och verk-samma i kommunen. Detta gäller även servicen på landsbygdens tätorter där i första hand förskola och skola åsyftas. De framtida utmaningarna som kommunen står inför kräver att många aktörer samverkar och inte minst att ha en god kommunal ekonomi som möjliggör nysatsningar och en fortsatt utveckling av kommunen. En viktig förut-sättning är att de kommunala verksamheterna är ändamålsenliga och kostnadseffek-tiva, så att resurser kan frigöras för att möta ökade behov i verksamheterna och till satsningar som bidrar till att öka kommunens attraktivitet. Viktigt är att tillväxtfrå-gorna är högt prioriterade i den kommunala planeringen.

Bostäder För att växa mot målet 7 000 invånare krävs fler bostäder. Även om bostadsbyggandet under de senaste åren varit trögt förväntar sig marknaden en ökning de kommande åren. Från kommunens sida är det angeläget att ta initiativ för nybyggnation av hyres-lägenheter i Aneby centrum, vilket det finns ett tydligt och utpekat behov av. Inte minst efterfrågas hyreslägenheter för äldre, där många befinner sig i fasen att lämna villaboende och byta till lägenhet. Detta skapar också förutsättningar för rotation på bostadsmarknaden, där yngre familjer kan förverkliga sin villadröm. Vad gäller villabe-byggelse står vi väl rustade med många byggklara tomter. Här kan vi ytterligare intensi-fiera arbetet med att lyfta fram de många attraktiva boendemiljöer som erbjuds, både vad gäller redan detaljplanelagda områden som områden utpekade i översiktplanen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden).

Infrastruktur och kommunikationer En god infrastruktur och goda kommunikationer är en förutsättning för en växande kommun och en positiv näringslivsutveckling. En standardhöjning på de stora trafik-stråken är ett fortsatt högt prioriterat önskemål. Nuvarande situation, med bristfällig säkerhet och därigenom generellt låga hastigheter på de mest trafikerade vägarna i kommunen, uppfattas som hämmande för tillväxt och utveckling. Trafikverkets tid-plan för ombyggnation av riksväg 32 är oklar, men förhoppningen är att det ska ske inom de närmaste åren. För kommunen är det av stor vikt att även fortsättning av riksväg 32 från Marbäck norrut mot Säby rustas upp för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. Trafikverket bör så snart som möjligt ges ett utredningsuppdrag att genomföra en åtgärdsvalsstudie för sträckan. Ett aktivt arbete från kommunens sida gällande trafikhöjande åtgärder på 132:an mellan Aneby och Huskvarna i syfte att öka trafiksäkerheten, bör prioriteras för att på sikt också kunna möjliggöra en ökad hastig-het från nuvarande 80 km/tim. Viktigt är också att kunna behålla och öka bussturerna

Budget del 1 2016 14(48)

till landsbygden. Här är en marknadsföring av länstrafikbolagets närtrafik väsentlig för att lyfta fram dessa möjligheter för medborgarna på landsbygden. Många har inte kän-nedom om närtrafikens fördelar.

Andra viktiga delar är att ha en strategi för utvecklingen av infrastruktur i form av fjärrvärme, vatten och avlopp samt bredband. Ur attraktivitetssynpunkt är det av stor vikt att avgiftsnivåerna för dessa och annan service ligger i nivå med jämförbara kommuner, vilket ställer krav på Aneby Miljö & Vatten AB.

I kommunens bredbandsstrategi fastslås att 90 procent av hushållen ska ha tillgång till höghastighetsfiber 2020. Stora steg mot det målet har tagits i och med driftssättningen av byanäten i Askeryd respektive Bälaryd. Ytterligare två byanätsföreningar, Haurida-Vireda Framtidsfiber respektive Ralångens fiber, är bildade. I båda dessa pågår arbetet med medlemsvärvning och planering för ansökan om medel från Länsstyrerlsen för fiberutbyggnaden. När dessa båda föreningar förverkligat sina planer har stora delar av landsbygden i kommunen tillgång till höghastighetsfiber. För båda föreningarna gäller att konkurrera om bidragspengar från landsbygdsprogrammet under den kommande programperioden. Här förväntas stor konkurrens mellan byanätsföreningarna i länet. Täckningsgraden för respektive förening förväntas spela en avgörande betydelse för när man kan påräkna bidragspengar.

I tätorten Sunhultsbrunn ska Amaq bygga ut stadsnätet under 2015. Parallellt med detta planerar Amaq för utbyggnaden i de återstående delarna av Aneby tätort.

Näringsliv I Aneby finns ett starkt näringsliv med framgångsrika företag som exempelvis Attends och Hags, men också många duktiga småföretagare. Framgent är det viktigt att aktivt arbeta för att utveckla och förstärka näringslivet för att skapa fler arbetstillfällen i takt med den tilltänkta positiva befolkningsutvecklingen. I arbetet med att skapa nya före-tagsetableringar är det avgörande att ha tillgång till såväl lokaler som mark i kommu-nen. Vad avser lokaler förfogar inte kommunen över lediga affärs- och industrilokaler. Här är det därför viktigt att ha nära samarbete med privata fastighetsägare och lyfta fram de möjligheter som finns i befintliga lokaler.

Ett offensivt arbete med att verka för tillväxt i befintliga företag parallellt med stimu-lans till nyföretagande är en viktig del och här är beslutet att permanenta tjänsten som affärscoach, efter fem års arbete i projektform, en viktig resurs. Arbetsmodellen är den som etablerats via Science Park-systemet.

Miljöcertifierad kommun En långsiktigt hållbar kommun är en attraktiv kommun, långsiktigt hållbar både soci-alt, ekonomiskt, miljömässigt och kulturellt. Som ett led i detta är målet satt att kom-munens samtliga verksamheter ska vara miljöcertifierade vid årsskiftet 2015/2016. Inom förvaltningen pågår arbetet med att förbereda för miljöcertifiering enligt ISO 14001. Under våren 2015 kommer en arbetsgrupp arbeta fram ett förslag till webbase-rad rapportering.

När certifieringen är klar ställer standarden krav på att "högsta ledningen" utser en eller flera representanter som ska ha ansvar och befogenheter för att säkerställa att miljöledningssystem är upprättat, infört och underhållet, rapportera och rekommen-dera förbättringar samt göra ett årligt grönt bokslut. För kommunens egen organisat-ion bedöms behovet för att hantera ovanstående arbetsuppgifter samt svara för sam-ordning inom förvaltningen, att motsvara c:a 20 % miljösamordnare. Inledningsvis avser förvaltningen att lösa detta med befintlig personalresurs genom en omfördelning av arbetsuppgifter.

Budget del 1 2016 15(48)

Medborgarmöten Aneby kommun ska arbeta med medborgarmöten för att nå ut till medborgarna och föra en dialog kring utvecklingen, inte minst för de mindre orterna och landsbygden. Under 2014 genomfördes ett projekt i samarbete med Länsstyrelsen, "Hållbara små orter", där Aneby tillsammans med Vetlanda och Gnosjö kommuner ingick. I pro-jektet genomfördes ett medborgarmöte i Sunhult med lyckat resultat. Dessutom hölls ett medborgarmöte med boende i Lövviken. Modellen med medborgarmöten ersätter den tidigare funktionen med sockenråd. Under 2015 planeras för medborgarmöte i Vireda.

För Aneby som landsortskommun är kommunens små tätorter oerhört viktiga för en levande landsbygd och engagemanget från det lokala förenings- och näringslivet, lik-som från invånarna själva måste tas tillvara för att öka attraktiviteten på orten. Erfa-renheten från de första medborgarmötena är att det finns ett stort intresse att genom-föra den här typen av samlingar. För att kunna genomföra en del av de goda idéer som kommer fram vid denna typ ay medborgarmöten måste det finnas riktade budgetme-del avsatta. I budget 2015 finns denna post för första gången med.

Fria pendlingsresor för högskolestuderande Från och med höstterminen 2014 har Aneby kommun infört fria pendlingsre-sor för högskolestuderande. Genom att erbjuda fria pendlingsresor till medbor-gare som är folkbokförda i Aneby kom-mun och samtidigt väljer att pendla till högskolestudier, ökar möjligheten för att

välja att bo kvar i Aneby. Resultatet av första terminen är att 20 personer ansökte om fria pendlingsresor. En enkel enkät ska genomföras för att lyssna av hur studenterna uppfattat den modell som Aneby använder sig av. Kostnadsmässigt handlar det för första terminen om ca 50 000 kronor. Med en förväntad ökning av utnyttjandet kan man på helår förvänta sig en kostnad på 150 000 - 200 000 kronor, en kostnad som måste inräknas i budgetprocessen.

Stora investeringsbehov Aneby kommun står inför stora investeringsbehov under de närmaste åren. En stor del i investeringsbehovet ligger inom förskola-skola. Beslut om den framtida skolor-ganisationen fattades under 2014 och innebär i ett första skede utbyggnad med två förskoleavdelningar vid Parkskolan, en utbyggnad där projektering och upphandling sker under första halvåret 2015. I planeringen följer sedan en utbyggnad av Furu-lidskolan för paralleller för klass 4-5. Tredje etappen omfattar en nybyggnation för förskola till årskurs 3, med placering på Furulidsområdet.

Inom omsorg till personer med funktionsnedsättning kommer alla boendeplatser vara belagda vid ingång i 2016. Under 2015 har några personer flyttat till ordinärt boende, vilket innebar en möjlighet för nya brukare att flytta in i boendena enligt LSS. Boen-debehovet inom LSS är svårbedömt då det sällan finns några tydliga tidsangivelser när vårdnadshavare anser att det är dags för deras barn att flytta. Det är en frigörelsepro-cess som ofta tar lång tid och ibland därför blir akut. I gruppbostaden är det en relativt låg medelålder hos de boende, vilket gör att omsättningen på lägenheterna är låg och behov av ytterligare platser kan därför uppstå under de närmsta åren. Inom servicebo-staden finns en högre grad av rörlighet, då individer utvecklas och kan flytta till ordi-närt boende med fortsatta stödinsatser i form av boendestöd.

Den nationella bilden av äldreutvecklingen stämmer väl överens med den framtida utvecklingen i Aneby. Antalet äldre ökar och allt fler når en högre levnadsålder. Detta innebär att behovet av vård och omsorg ökar och därmed följer ökade kostnader och behov av nya metoder, för att bibehålla en god kvalitet i verksamheten. Trenden visar

Budget del 1 2016 16(48)

på att de flesta äldre väljer att bo kvar i ordinärt boende och flyttar i första hand till senior- eller trygghetsboende, där behoven kan tillgodoses genom hemvård och soci-ala aktiviteter. Flytt till särskilt boende förskjuts långt upp i åldrarna och boendetiden förkortas och är för närvarande ca 2-2,5 år i Aneby.

Det finns under de kommande åren ett stort behov av att bygga ytterligare trygghets-boende, då det finns en stor efterfrågan just inom detta område. När det gäller särskilt boende så finns ett behov av lokaler som skapar förutsättningar för en god och kvali-tetssäker vård och omsorg, samtidigt som den kan bemannas och utrustas på ett så-dant sätt att en effektivare bemanningsplanering blir möjlig. Detta gäller såväl perso-ner med demenssjukdom samt multisjuka äldre. Välfärdsteknologiska lösningar måste vara möjliga, för att efterlevnad till lagar och förordningar ska kunna efterlevas.

Regeringen aviserar i vårpropositionen att det ska komma nytt investeringsstöd inför 2016, dock är det fortfarande oklart hur stödet kommer att utformas.

Under senare år har behovet av nya lokaler för räddningstjänsten uppmärksammats. En möjlighet som lyfts upp i diskussionen är att skapa ett ”blåljushus” i Aneby med lokaler för främst räddningstjänsten men även för polisen och landstinget (ambulans). Även kommunens tekniska enhet och/eller andra delar av den kommunala organisat-ionen skulle kunna dela lokaler med räddningstjänsten för ett effektivt lokalutnytt-jande. Sett ur ett medborgar- och attraktivitetsperspektiv skulle ett "blåljushus" med både räddningstjänst, polis och ambulans i samma lokal kunna bidra till en ökad trygghet i samhället. Från Allmänna utskottet finns beslut om ett uppdrag till sam-hällsbyggnadschefen och tekniska chefen att utreda lokalbehovet och möjligheten att skapa ett "blåljushus" i Aneby.

Attraktiv arbetsgivare

Aneby kommun står inför rekryte-rings- och bemanningsutmaningar. I tidigare planeringsförutsättningar och bokslut har det beskrivits att 2016 är det år Aneby kommun har flest 65-åringar.

Under senare tid kan det konstateras att konkurrensen om arbetskraft och inte minst vissa yrkesgrupper ytterli-gare har hårdnat.

Målet för kommunens arbetsgivarpo-litik är att Aneby kommun känns igen som en attraktiv arbetsgivare. En arbetsgivare som det talas gott om.

Aneby kommun måste också kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare och vara en arbetsgivare där man vill stanna kvar.

I Aneby kommuns strategiska plan 2015-2018 anges de strategier som finns för att nå målet. Vi gör vanliga saker ovanligt bra, har hög arbetstillfredställelse, har ändamålsen-liga och moderna arbetsförhållanden, har meningsfullt och utvecklande arbetsinnehåll, har närvarande chefer/ledarskap i verksamheten samt en lärande organisation.

Motiverade, engagerade, resultatskapande medarbetare och ett närvarande ledarskap är en förutsättning för ett gott dagligt resultat. Arbetsvillkor som lön, adekvata och mo-

Budget del 1 2016 17(48)

derna arbetsverktyg, möjlighet att påverka arbetstid och möjlighet till personlig ut-veckling är förutsättningen för att attrahera och behålla duktiga, professionella medar-betare.

I arbetet med att skapa förutsättningar för goda resultat i verksamheterna finns bl.a. frågor om arbetstid och aktivt arbetsmiljöarbete. Inom Barn o utbildning pågår arbete med nya arbetstidsmodeller liksom i Sociala avdelningen pågår arbeten för att minska mängden delade turer och s.k. timanställda. Kommunens arbetsmiljöpolicy anger mål, strategier och aktiviteter för kommunens arbetsmiljöarbete.

Aneby kommuns modell för ledarskap och medarbetarskap går ut på att sätta det dag-liga arbetet till medborgare, brukare, kund och dess resultat i centrum. Vi gör vanliga saker ovanligt bra. När vi gör vanliga saker ovanligt bra är vi nöjda och stolta. Delar vi dessutom våra berättelser, många gånger vardagsberättelser, får våra arbetskamrater i andra verksamheter såväl som presumtiva medarbetare och kommuninvånare kunskap om det goda arbete som görs. En kunskapsöverföring om det som vi redan gör och vi känns igen som en attraktiv arbetsgivare.

Budget del 1 2016 18(48)

Gör vanliga saker ovanligt bra

Resultatet av det dagliga arbetet är det som medborgare, brukare och kunder får del av. Det skall ske genom inflytande, inhämtande och förståelse för behov samt leda till nöjdhet med tjänsternas kvalitet. Nöjd och stolt är två centrala begrepp i arbetsgivar-politiken. Förändringsarbete inte minst när det handlar om människor som utför tjänster behöver förändringsarbete ses över tid. Det handlar mycket om förändring av tankesätt och beteenden.

Aneby kommun kommer 2016 fortsätta tydliggöra mål, ansvar och krav för olika befattningar, fortsätta och utveckla dialo-ger på arbetsplatser om värdegrund, ef-fekter i vardagen och fortsätta med att lyfta fram och kommunicera berättelser från vardagen.

Hög arbetstillfredställelse

Att veta att man gör vanliga saker ovanligt bra och att andra vet det är förmodligen en stor del av att känna motivation och arbetstillfredställelse.

Aneby kommun kommer 2016 fortsätta lyfta fram och kommunicera det goda arbete som sker i vardagen, ge feedback, närvarande ledarskap och uppmuntran i vardagen samt genom bl.a. friskvård.

Ändamålsenliga och moderna arbetsförhållanden

I detta avseende står vi inför en utmaning att ha arbetsplatser som fungerar för alla och är attraktiva oavsett ålder, kön etnicitet o.s.v. Flera yrkesgrupper på dagens ar-betsmarknad är konkurrensutsatta. Aneby kommun gjorde 2014 en rejäl lönesatsning för att vara mer konkurrensmässig. Under 2015 var satsningen i paritet med omvärl-den. Den har i flera avseende påverkat vår möjlighet att rekrytera men effekten kvar-står inte över tid. När vi lyckats med rekrytering är nästa utmaning att utveckla och behålla duktig personal.

En annan del är påtaglig för arbetstillfredställelsen är när förutsättningarna för arbetets utförande inte fungerar eller saknas. Det kan vara omodern utrustning, organisato-riska bekymmer, otydlighet i förväntningar på medarbetarskapet, arbetsmiljöproblem m.m. som minskar möjligheten att vara professionell.

Denna fråga är inte oväsentlig för att kännas igen som en attraktiv arbetsplats för och kunna locka nya medarbetare samt behålla medarbetare som vill utvecklas.

Aneby kommun kommer 2016 i löneöversyn ligga i nivå med kommuner i allmänhet, fortsätta digitaliseringen samt skapa goda förutsättningar för arbetets utförande, inte minst med ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete.

Meningsfullt och utvecklande arbetsinnehåll

I den anställdes livscykel hos en arbetsgivare befinner den anställde sig den längsta tiden i fasen utveckla och behålla. Att kunna utvecklas i anställningen och vilja vara kvar som medarbetare i Aneby kommun kräver möjlighet till utveckling. För de flesta handlar det om att utvecklas i den anställning man har. En stor utmaning för arbetsgi-vare är att kunna fånga varje medarbetares talang och utveckla den i samklang med den anställning medarbetaren har.

Budget del 1 2016 19(48)

Ett annat arbete är att utveckla och skapa möjlighet och förutsättningar för karriärvä-gar och för arbetsbyten. Trenden på arbetsmarknaden är att arbetsbyten blir allt vanli-gare. Arbetsgivare behöver fundera på om den aktivt kan skapa förutsättningar för arbetsbyten som utvecklar.

Aneby kommun kommer 2016 fortsätta med utbildning för chefstalanger.

Närvarande chefer/ledarskap i verksamheten

Aneby kommun ser i verksamheten närvarande chefer och ledarskap som en viktig strategisk fråga, en framgångsfaktor. I kommunens modell för ledarskap och medarbe-tarskap är första linjen chefens främsta uppdrag att utveckla varje medarbetare till att vara så hållbara och effektiva som möjligt. Här krävs för medarbetare och det dagliga resultatet i verksamheten närvarande chefer. Chefer med mod, vilja och goda förut-sättningar.

En del av arbetet är att skapa förutsättningar för att chefer/ledare kan vara närvarande på arbetsplatsen. Men det är också ett åttagande för både befintliga och nya che-fer/ledare att vara närvarande och ha ett närvarande ledarskap.

Aneby kommun kommer under 2016 fortsatta verka för att skapa bättre förutsättning-ar för ett närvarande ledarskap i verksamheten.

En lärande organisation

Utveckling av vardagens arbete kräver förutsättningar för lärande. Att skapa förutsättningar för lärande och kun-skapsutveckling handlar om att på ett systematiskt sätt ge personal förutsätt-ningar för ledd reflektion och utveckl-ing av vardagens problem.

Aneby kommun kommer under 2016 fortsätta utveckla lärande i vardagen genom lärgrupper, andra lärande och reflekterande fora.

Budget del 1 2016 20(48)

Utveckling av e-samhället

Aneby kommuns strategi för eSamhället utgår från den nationella ”Digitala agendan – IT i människans tjänst” (Regeringskansliet), ”Strategi för eSamhället” och ”Nationell eHälsa” (SKL) samt den regionala utvecklingsstrategin samt Aneby kommuns strate-giska plan med visionen om ett gott liv i en hållbar kommun.

Målsättningen är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av information. Detta ska ske på ett säkert sätt för att förstärka och upprätthålla förtroendet för den kom-munala verksamheten.

Strategin för e-Samhället ska uppnås genom samverkan, med människan i centrum och med hög kvalitet. För att kunna realisera dessa ambitioner krävs också att vi arbe-tar med styrning och prioritering.

Det e-strategiska arbetet ska inriktas på följande områden:

E-arkiv

E-arkiv avser att skapa en säker lösning för att kunna ta emot, bevara och tillhanda-hålla digital information i framtiden, allt enligt gällande lagstiftning.

Skolans digitalisering

Avser att skapa en enklare och effektivare administration för lärare, skolledning, ad-ministratörer, elever och vårdnadshavare samt utveckla en öppen elevplattform med väl definierade gränssnitt för datautbyte.

Informationssäkerhet

Informationssäkerhet är ett komplext och gränsöverskridande område som spänner över bland annat teknik, administration, ekonomi och juridik. Informationssäkerhets-anvaret följer verksamhetsansvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har formulerat principer och mål för informationssäkerhetsarbetet. Fokusom-rådet avser att skapa ett för kommunen ändamålsenligt ledningssystem för informat-ionssäkerhet baserat på principer och mål från MSB.

E-hälsa

Nationell E-hälsa – är den nationella strategin för till-gänglig och säker information inom vård och omsorg. Strategin syftar till att skapa sammanhållna och använ-darvänliga IT-stöd där information kan presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt samt säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn.

Självservice

Höja medborgarnyttan genom att erbjuda självservicetjänster och eTjänster.

Kompetensutveckling och kompetensförsörjning

Erbjuda och genomföra kompetensutveckling och kompetensförsörjning i syfte att förbereda och stärka kommunens organisation i förändringsarbetet.

Effektivisering av verksamhetsprocesserna inom kommunen

Anpassa och utveckla verksamhetens processer så att de klarar kraven på service och kvalitet med rätt resursinsatser samt legala krav.

Budget del 1 2016 21(48)

Ungdomsarbete

Aneby kommun har en ungdomsarbetslöshet som ligger högre än genomsnittet i länet. I åldersgruppen 18-24 år är det 14,7 % arbetslösa i Aneby (för länet 12,7 %). Positivt är att utvecklingen under 2014 visar en minskning från 18,6 % till 14,7 % i Aneby.

Sedan våren 2014 drivs projektet ”Plattform ungdomsarbete” för att medverka till nystartsjobb inom den kommunala sektorn. För projektet var det i budget 2014 avsatt 400 tkr. Arbetsmarknadsenheten har gjort ett gediget arbete när de medverkat till att tre ungdomar erbjudits nystartsjobb. Syftet är att intressera ungdomar för kommunalt arbete och även att hjälpa unga att komma in i arbetslivet, även om den rätta viljan att studera saknats. Nystartsjobben medverkar till att göra ungdomarna attraktiva på ar-betsmarknaden.

Att tre ungdomar fått en inkörsport till arbetslivet har lett till flera positiva konsekven-ser. Först och främst har ungdomarna vuxit som individer och har nu ett ”helt annat go” när det gäller att söka arbete eller kanske till och med ta upp studier igen. Arbete och sysselsättning är en viktig faktor för att kunna få ett bra och stimulerande liv och tillvaro. När våra ungdomar får ett bra liv kan detta i sin tur leda till att kommunen får minskade kostnader för exempelvis socialbidrag. Ett positivt resultat ger också ”ringar på vattnet”. Kompisar ser att någon lyckas med arbete och det blir en morot för att själv leta och söka jobb. Plattform ungdomsarbete är ett långsiktigt arbete som kräver fortsatta budgetmedel under flera år.

Ett fördjupat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunen pågår i syfte att underlätta det praktiska arbetet/samarbetet med arbetslösa ungdomar. Gruppen ar-betslösa ungdomar är inte en heterogen grupp, utan det finns olika orsaker till rådande situation. Några exempel är ungdomar med ofullständiga betyg från grundskola och gymnasium och ungdomar som befinner sig mellan gymnasium och högskoleutbild-ning, men som avvaktar med studier. En tredje grupp har gymnasieutbildningar som ger små förutsättningar för att ta lediga arbeten.

Trenden har under många år varit att de så kallade enkla jobben försvinner samtidigt som det finns personer som behöver den typen av jobb. Ur ett samhälls- och individ-perspektiv behöver så mycket som möjligt göras för att varje ungdom ska vara utbild-nings- och/eller anställningsbar när den lämnar gymnasieskolan. Vår uppgift är att möta varje ungdom för att garantera att ingen elev faller emellan i skolsystemet, utan fångas upp i tid. Vi måste tillhandahålla en relevant utbildnings- och yrkesvägledning som leder till arbete, ge möjligheter till komplettering vid felval och möjligheter till att prova på arbete genom praktikplatser. Här är de ovan relaterade nystartsjobben en viktig resurs att nyttja för ett framgångsrikt arbete.

Integrationsarbete

Aneby kommun har tecknat avtal om att under 2015 ta emot 73 flyktingar till kom-munen. Detta åtagande kräver ett väl fungerande system för att klara av mottagandet och integrera individerna i samhällslivet. För att nå framgång i det arbetet krävs inte bara att kommunen uppfyller kraven. Det handlar minst lika mycket om att kunna mobilisera civilsamhället till att medverka på olika sätt för att skapa arenor där männi-skor kan mötas.

I den arbetsgrupp som satts samman för att jobba med integrationsfrågorna finns det en bred bas med förankring såväl inom den kommunala verksamheten som från civil-samhället. Kyrkor/samfund, närings- och föreningsliv med flera medverkar för att skapa möjligheter.

Budget del 1 2016 22(48)

Kommunens organisation, ledning och styrning

Kommunens politiska organisation

Den nämndorganisation som gäller sedan hösten 2000 innebär att Kommunstyrelsen har hela ansvaret för den kommunala verksamheten, med undantag för vissa delar inom Tillsynsnämndens specifika ansvarsområde och Valnämndens uppgifter. Under Kommunstyrelsen lyder tre utskott: Allmänna utskottet, Sociala utskottet samt Barn- och utbildningsutskottet. Utskotten är beredande organ till Kommunstyrelsen. Bud-getberedningen består av kommunstyrelsens presidium, ordföranden i barn- och ut-bildningsutskottet, sociala utskottet samt tillsynsnämnden.

Kommunens förvaltningsorganisation

Verksamheterna inom Aneby kommun utgör tillsammans en förvaltning som leds av kommunchefen. Under 2005 anpassades förvaltningsorganisationen fullt ut till den politiska organisationen och består av fyra avdelningar; Kommunservice, Sociala, Barn- och utbildning samt Samhällsbyggnad. Respektive avdelning leds av en avdel-ningschef.

Budget del 1 2016 23(48)

Kommunserviceavdelningen ansvarar för arbetsgivarfrågor, ekonomifrågor, upphandlingsfrågor, politiskadministration, kommunikation, kul-tur/bibliotek/föreningar/fritid, driftfrågor (måltider och städ) samt tekniska frågor.

Sociala avdelningen ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familje-omsorg, hälso- och sjukvård, ungdoms- och fritidsverksamhet och arbetsmarknadsin-satser.

Barn- och utbildningsavdelningen ansvarar för förskola, grundskola, särskola, fritidshem, gymnasieskola, vuxenutbildning, svenska för invandrare samt musikskola.

Samhällsbyggnadsavdelningen ansvarar för plan- och byggfrågor, miljöfrågor samt rädd-ningstjänst.

Kommunens styrmodell

Målstyrningsmodell

Aneby kommun använder Balanserade styrkort som målstyrningsmodell. Balanserade styrkort är en strukturerad modell för styrning och uppföljning som utgår från en gemensam vision, gemensamma mål, strategier och styrtal som fastställs av kommun-fullmäktige. Genom styrmodellen säkerställs hela organisationens syn på vad som skapar värde och leder i riktning mot uppfyllelse av kommunens vision. Gällande styrtal och målvärden är det viktigt att ha en blandning av styrtal/målvärden som kan uppfyllas inom innevarande budgetår och styrtal/målvärden som är satta för att nås på längre sikt.

Definitioner

Vision - framtidsmål, önskvärt läge Mål - vad måste uppfyllas för att nå upp till visionen? Strategi – vilka metoder och vägval gör vi för att arbeta mot målen? Styrtal – vad ska mätas?

Budget del 1 2016 24(48)

Strategisk plan och Balanserat styrkort - Ansvarsnivå: Kommunfullmäktige

Den ”Strategiska planen och Balanserat styrkort” är kommunens övergripande styr-dokument, fastställt av Kommunfullmäktige. Här anges kommunens vision och över-gripande mål, strategier och styrtal – den politiska viljeinriktningen för den samlade kommunala verksamheten. De övergripande målen med tillhörande strategier och styrtal är en viktig del i kommunens budget och flerårsplan. Styrdokumentet gäller under en mandatperiod och revideras inför varje ny mandatperiod.

Kommunövergripande styrkort - Ansvarsnivå: Kommunfullmäktige

Den Strategiska planens vision, övergripande mål, strategier och styrtal utgör det kommunövergripande styrkortet för mandatperioden. De övergripande målen anges i fem perspektiv; brukare/kund, ekonomi, medarbetare, processer och samhälle. På kommunövergripande nivå redovisas måluppfyllelsen i varje perspektiv i det kom-munövergripande styrkortet genom de styrtal och målvärde som fastställs. Det kom-munövergripande styrkortet gäller och är styrande för alla verksamheter i organisat-ionen.

Avdelningarnas verksamhetsplan - Ansvarsnivå: Kommunstyrelse

Varje avdelning upprättar årligen en verksamhetsplan för avdelningen med utgångs-punkt från den Strategiska planens vision och de gemensamma målen och strategierna i det kommunövergripande styrkortet. I avdelningarnas verksamhetsplan konkretiseras de övergripande målen och de strategier/aktiviteter som anses avgörande för att av-delningen ska uppnå kommunens övergripande mål. I avdelningarnas verksamhets-plan anges även målvärde samt hur man avser att följa upp och mäta resultatet på av-delningsnivå.

Avdelningarnas verksamhetsplan fastställs av kommunstyrelsen i samband med bud-getarbetet.

Enheternas verksamhetsplan - Ansvarsnivå: Avdelningschef

Varje enhet upprättar årligen en verksamhetsplan för enheten med utgångspunkt från det kommunövergripande styrkortet och avdelningens verksamhetsplan. I enheternas verksamhetsplan konkretiseras avdelningens mål och de strategier/aktiviteter som anses avgörande för att enheten ska uppnå avdelningens mål och målvärden. I enheter-nas verksamhetsplan anges även hur man avser att följa upp och mäta resultatet på enhetsnivå. Samtliga enheters verksamhetsplaner sammanställs på avdelningsnivå till ett samlat dokument.

Resultatredovisning / uppföljning - Ansvarsnivå: Enhetschef

I vilken grad uppnår vi måluppfyllelse? Har vi framgång, utvecklas verksamheten i den riktning politiken vill? Är våra brukare/intressenter nöjda med den service verksam-heterna erbjuder? Är medborgarna nöjda med sin kommun? Hur trivs och mår vår personal? Etc.

Mätning och redovisning

Styrkortets måluppfyllelse mäts och redovisas till politiken två gånger per år; i sam-band med delårsrapporten och årsredovisningen. Vissa mått kan mätas med tätare frekvens för att få en bättre bild av utvecklingsförloppet.

Kommunens avdelningar redovisar också årligen statistik till SKL:s öppna jämförelser inom olika verksamheter.

Budget del 1 2016 25(48)

Inom Barn- och utbildning görs dessutom en årlig kvalitetsredovisning som också lämnas till Skolverket.

Genom olika brukar/intressent/medborgar/medarbetarundersökningar får vi bilder och signaler om upplevd kvalitet.

Ett strukturerat och systematiskt kvalitetsarbete säkerställer att de beslut som fattas i KF efterföljs och är en kontroll på att kommunens utbud av tjänster och service mot-svaras av medborgarnas behov. Ett systematiskt kvalitetsarbete ligger till grund för ständiga förbättringar och verksamhetsutveckling.

Årsredovisning - Ansvarsnivå: Avdelningschef

Bokslut över året som gått. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse, det kommunövergripande styrkortets måluppfyllelse och ekonomiskt bokslut samt en verksamhetsredovisning med avdelningarnas måluppfyllelse.

Planeringsförutsättningar - Ansvarsnivå: Kommunchef

Inför den årliga budgetprocessen tar förvaltningen fram viktiga planeringsförutsätt-ningar. En samling av fakta som fungerar som grund för planeringsarbetet på avdel-ningarna inför kommande budgetarbete.

Planeringsförutsättningarna består exempelvis av aktuell statistisk inom olika områ-den, befolkningsprognoser, förändrade lokalbehov, prognos om den ekonomiska utvecklingen, resultat av brukarundersökningar, styrkortens måluppfyllelse, föränd-ringar i omvärlden eller ny lagstiftning som påverkar kommunens åtagande m.m.

Allmänpolitisk debatt - Ansvarsnivå: Kommunfullmäktige

Året startar med en allmänpolitisk debatt där ledamöterna lyfter fram och debatterar viktiga framtidsfrågor för kommunen. Den allmänpolitiska debatten kan i vissa delar påverka kommande budgetarbete.

Budgetdebatt - Ansvarsnivå: Kommunfullmäktige

I Kommunfullmäktige i juni sker en budgetdebatt i samband med att fullmäktige fattar beslut om budgeten. Syftet med budgetdebatten är att i Kommunfullmäktige redovisa och debattera politiska prioriteringar, ställningstaganden och eventuella satsningar som liggande budgetförslag innehåller.

Budget del 1 2016 26(48)

Balanserat styrkort Aneby kommun

2015

Inledning

Aneby kommuns kommunövergripande styrkort består av fem perspektiv, bru-kare/kunder, ekonomi, medarbetare, processer och samhälle. Till dessa perspektiv finns övergripande mål, strategier och styrtal som fastställts i kommunens strategiska plan. Kommunfullmäktige fastställer årligen målvärden för de olika styrtalen i styrkor-tet.

Gällande styrtal och målvärden är det viktigt att ha en blandning av styrtal/målvärden som kan uppfyllas inom innevarande budgetår och styrtal/målvärden som är satta för att nås på längre sikt. Att alla styrtal är uppfyllda måste inte betyda att vi bedrivit en bra verksamhet, det kan vara en indikation på allt för lågt satta målvärden. Vid valet av styrtal har flertalet styrtal valts som kan återfinnas i olika nationella statistik system, detta utifrån att vi ska kunna jämföra oss med andra kommuner och kunna analysera hur våra resultat står sig gentemot övriga kommun Sverige! Utifrån detta är vissa mål-värden satta med avsikt att uppfyllas på en längre sikt. Viktigt är också att notera att styrtalen har olika nivå av påverkandegrad från kommunens sida samt att de väger olika tungt i jämförelse med varandra.

Budget del 1 2016 27(48)

Brukare/Kunder

KF:s mål:

Aneby kommuns medborgare, företagare, besökare och externa kontakter

får tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känner delaktighet

Strategier Styrtal Mål-

värde

Vi ska verka för att inhämta och

förstå medborgare, brukare och

kunders behov

Vi ska verka för att medborgare,

brukare och kunder ges möjlighet till

inflytande

Vi ska verka för att medborgaren,

brukaren och kunden blir nöjda med

tjänsternas kvalitet

Brukarundersökning inom funktionshinder-

omsorgen

85%

Brukarundersökning inom öppenvården 85%

Brukarundersökning inom Äldreomsorgen 85%

Nöjdhetsindex inom Samhällsbyggnads- och

tillsynsverksamheten

80%

Nöjdhetsindex inom Kommunservice- och

beslutsstödsavdelningen

85%

Elevers nöjdhet i åk 8, öppna jämförelser 75%

Andelen av medborgarna som tar kontakt

med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga.

41%

Hur god är kommunens webbinformation

till medborgarna, procent av maxpoäng

74%

Hur väl möjliggör kommunen för medbor-

garna att delta i kommunens utveckling,

procent av maxpoäng

49%

Budget del 1 2016 28(48)

Ekonomi

KF:s mål:

Aneby kommuns ekonomi är hållbar och i balans


värde

Vi ska verka för en budget "rätt i

sak" där resultatnivån långsiktigt

uppgår till två procent av skatteintäk-

terna och statsbidrag

Vi ska verka för egenfinansiering av

investering

Vi ska verka för ändamålsenlig och

kostnadseffektiv verksamhet

Vi ska verka för amortering av lånes-

kulden

Utfall av verksamheternas nettokostnader

är inom tilldelad ram

100%

Amortering av långfristiga lån 4 000

Soliditeten (exkl ansvarsförbindelsen) för

perioden 2014-2016 ska, som genomsnitt, ej

understiga

42%

Genomsnittlig resultatnivå på 2% under

senaste 5 åren

2%

Budget del 1 2016 29(48)

Medarbetare

KF:s mål:

Aneby kommun känns igen som en attraktiv arbetsgivare.


värde

Vi ska verka för hög arbetstillfreds-

ställelse

Vi ska verka för ändamålsenliga och

moderna arbetsförhållanden

Vi ska verka för meningsfullt och

utvecklande arbetsinnehåll

Vi ska verka för närvarande che-

fer/ledarskap i verksamheten.

Vi ska verka för en lärande organisat-

ion

Vi ska verka för att göra vanliga

saker ovanligt bra.

Frisknärvaron 75%

Sjukfrånvaro 5%

Hållbart medarbetarengagemang för Aneby

kommun

83%

Alla 4 avdelningar ska uppnå minst målvär-

det på en 5 gradig skala vad gäller chefers

trygghet i rollen som arbetsmiljöansvarig

3

Budget del 1 2016 30(48)

Processer

KF:s mål:

Aneby kommun bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete


värde

Vi ska verka för god omvärldsbevak-

ning

Vi ska verka för effektiva processer

Vi ska verka för kontinuerligt för-

bättringsarbete

Vi ska verka för att inhämta kommu-

ninvånarnas synpunkter via medbor-

gardialoger.

Direkt brukartid i hemtjänsten 65%

Meritvärde i åk 9 204

Handläggningstid Bygglov ska hanteras inom

5 veckor från fullständig ansökan.

80%

Medborgarmöten ska användas som en del i

styrprocessen

2

Andelen inte återaktualiserade ungdomar

ett år efter avslutad insats/utredning inom

barn- och ungdomsvården

90%

Hur stor andel av de som erbjudits plats

inom Förskoleverksamheten har fått plats

på önskat placeringsdatum?

90%

Antal olika vårdare som besöker en äldre

person med hemtjänst under en 14-

dagarsperiod, max

14

Kunskap och kompetenshöjning inom till-

gänglighetsområdet ska genomföras inom

samtliga avdelningar

4

Antal utvecklade e-förvaltningstjänster 3

Budget del 1 2016 31(48)

Samhälle

KF:s mål:

Aneby kommun erbjuder hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att

människor vill bo, vistas och verka här


värde

Vi ska verka för tillgång till livslångt

lärande

Vi ska verka för tillgång till omsorg,

vård och stöd

Vi ska verka för tryggad bostadsför-

sörjning för alla

Vi ska verka för förutsättningar för

tillväxt och sysselsättning

Vi ska verka för meningsfull och aktiv

fritid

Vi ska verka för ett starkt miljö- och

klimatarbete

Vi ska verka för en hållbar infrastruk-

tur

Aneby kommuns miljöranking enligt Miljöak-

tuellt ska ligga bland de 10 bästa i vår

kommungrupp (kommuner mindre än 12

500 inv.)

10

Aneby kommuns ranking som företags-

kommun enligt Svenskt Näringsliv, bättre än

plats

50

Väntetid (dagar) för dem som inte fått plats

för sitt barn inom förskoleverksamheten på

önskat placeringsdatum

22

Medborgarnas upplevelse av trygghet, index

ökning fr 2013, ska mätas 2017

10%

Andelen elever som fullföljer gymnasieut-

bildningen inom 3 år

80%

Antal ungdomar 18-24 år, inskrivna på

arbetsförmedlingen, som erhåller praktik-

platser inom kommunens verksamhet ska

uppgå till

5

Företagsklimat/- service mätt genom SKL:s

Öppna jämförelse INsikt, NKI-resultat,

66%

Andelen hushåll som har tillgång till bedband

med minst 100 Mbit/s

40%

Budget del 1 2016 32(48)

Driftbudget 2016 och flerårsplan

2017-2018

Budgetprocessen och beräkningar

Samtliga beräkningar har utgått från budgeten som är lagd för 2015 och med en oför-ändrad kommunal skattesats på 22,09. I budgeten för 2016 har följande bearbetats:

Invånarantal 1 november 2015

Prisökningar

Löneökningar

Pensionskostnader

Avskrivningar

Volymförändringar/förändrade behov i verksamheterna

Finansnetto

Skatteintäkter/kommunalekonomisk utjämning

Befolkningsprognos

Nu gällande befolkningsprognos indikerar att vi den 1/11 2015 kommer att vara 6 400 invånare, vilket är 23 stycken färre än samma tid 2014. 1/11 är det datum som är grunden för nästkommande års skatteunderlagsberäkningar.

Vi kan konstatera att vi är på väg mot Aneby kommuns målsättning att vara 7000 invånare år 2025. Utvecklingen under 2014 och 2015 har varit positivare än de senaste årens befolkningsprognoser och visar att vi vänder den negativa befolkningstrenden på en högre nivå än prognoserna indikerat.

Dessutom är bedömningen att fördelningen inom de olika ålderskategorierna i befolk-ningsprognoserna inte överensstämmer men förändringarna i verksamheterna. Be-folkningsstrukturen i utfallet 1/11-2014 med 6 423 invånare, visar en mer verklig-hetsnära fördelning inom olika åldersgrupper. Detta leder i sin tur till en mer rättvi-sande fördelning av budgeten för respektive verksamhet. Detta har en marginell på-verkan på resultatet.

Med bakgrund mot detta har beräkningar avseende skatteintäkter och volymföränd-ringar gjorts med invånarantalet 6 423, istället för 6 400.

Budget del 1 2016 33(48)

Prisökningar

Den underliggande inflationen (KPIX, exklusive hushållens räntekostnader) steg med låga 0,2 % 2014. Prognosen är att KPIX kommer stiga 1,4 % för 2016. Detta enligt SKL:s cirkulär 15:15.

Med tanke på den låga utvecklingen av KPI under de senaste åren görs bedömningen att endast indexkompensation med 0,9 % av kostnader och intäkter ska göras.

En indexuppräkning på 0,9 % på inflationsberoende kostnadsslag innebär 778 tkr i budgetkompensation för avdelningarna sammanslaget. Avseende intäktssidan innebär detta ökade intäkter motsvarande 302 tkr.

2014 2015 2016 2017 2018

Konsumentpris KPIX 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8

Volymförändringar

Volymförändringarna används för att verksamheternas budgetramar ska följa ökningar och minskningar av antalet brukare/elever i verksamheten. Volymförändringen base-rar sig på förändringen mellan 2015 års budgeterat antal brukare och antalet brukare i strukturen för 6423 invånare. Detta är ett avsteg från tidigare principer, läs mer om detta i det tidigare avsnittet kring befolkningsprognos. De områden som volymföränd-ras är enligt nedan och motsvarar 2 699 tkr som avdelningarnas ramar ökas med:

SOA

Ordinärt boende 70 år och äldre, +1 371 tkr.

BUA

Barnomsorg 1-5 år, + 302 tkr.

Förskoleklass 6 år, +173 tkr.

Grundskola 7-15 år, +368 tkr.

Fritidshem 7-12 år, + 95 tkr.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola 16-18 år + 10 % 19 år, +372 tkr.

Vuxen utbildning, +18 tkr.

Löneökningar

”Aneby kommuns lönepolitik ska skapa förutsättningar för att attrahera och behålla medarbetare för att verksamheterna ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt. Vi tror att lönepolitiken bidrar till att medarbetarna motiveras till bra insatser. Vi tror att tillräcklig lön leder till att medarbetare attraheras och vill stanna i Aneby kommun.” Utdrag ur Aneby kommuns lönepolicy.

Det råder på flera av kommunens yrkesområden en nationell och även lokal brist på arbetskraft som inte minst märks vid rekrytering av nya medarbetare. Den för flera yrkesgrupper goda arbetsmarknaden leder till högre ingångslöner men också större tryck på rörlighet av befintlig personal och därmed krav högre löner för befintlig per-sonal. Kommunens marknad är i huvudsak ett geografiskt område där medarbetare har möjligt att kunna pendla en timme från sin bostadsort.

Budget del 1 2016 34(48)

De centrala löneavtalen med Lärarförbunden och Kommunal går ut inför löneöversyn 2016. De kan dock förlängas men sannolikt väntar en avtalsrörelse.

I samband med tecknande av nya avtal kommer alltid frågan upp om höjning av de särskilda tilläggen som t.ex. O-tillägg, ersättning för jour och beredskap. Höjningen kan falla ut det första året på avtalsperioden men även senare.

Under hösten 2015 skall Aneby kommun genomföra en lönekartläggning med avse-ende på diskrimineringslagens krav. En handlingsplan kommer att upprättas sannolikt med åtgärder med lönekostnader.

Budgeten för löneöversyn 2016 satt utifrån Sveriges och Kommuners bedömning av timlöneutvecklingen.

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Timlön Konjunkturlö-

nestatistik

2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5

Avskrivningar och ränta

Avskrivningar är kostnaden som uppstår under nyttjandeperioden av de investeringar som gjorts tidigare år. Under de senaste årens budgetprocesser har det gjorts en scha-blonmässig ökning av kostnaden för avskrivningarna. Inför budget 2016 görs en över-syn avseende detta för att budgeten ska möta det verkliga utfallet tillsammans med budgeterade investeringar. Detta innebär en ökning av avskrivningsbudgeten.

Utöver detta behöver vi ta höjd för avskrivningarna och räntan gällande den nya skol-byggnationen. Arbetet med beräkningar av avskrivningarna för den nya skolbyggnad förfinas i takt med att processen pågår och är först helt klara när byggnationen är klar. Faktorer som spelar in är slutlig investeringssumma och när byggnationen står klar. Avskrivningarnas storlek är baserad på en första bedömning av anpassningen till komponentavskrivningar. I budget 2016 är budgeten för avskrivningar anpassade efter anbudet och de kalkyler som finns för Etapp 1 i skolbyggnationen. Bedömningen är att det endast är Etapp 1 som kommer att vara klar under 2016 och således belasta budget 2016.

Pensioner

Kostnaderna för pensioner intjänade före 1998 finns inte skuldförda i kommunens redovisning utan kostnadsförs vid utbetalningen, enligt RKR:s (Rådet för kommunal redovisning) rekommendationer. Pensioner som nu tjänas in skuldförs i takt med att de uppstår. För pensionerna intjänade före 1998 har budgeten fram till 2015 års bud-get varit 5,6 miljoner kronor. Utfallet 2014 var 7 miljoner kronor, inför 2016 har denna budget höjts med 2 miljoner kronor. Detta utefter en utredning kring utveckl-ingen av pensionskostnaderna som visar att kostnaderna under de närmsta åren kom-mer stiga upp mot 8,5 miljoner kronor. Bedömningen är att kostnaden för 2016 kommer vara runt 7,6 miljoner.

Budget del 1 2016 35(48)

Finansnetto

Finansnettot, det vill säga finansiella intäkter minus finansiella kostnader, är budgeterat till - 2 950 tkr. Detta är en ökning av räntekostnaderna motsvarande 1 500 tkr. Detta är för att täcka de kommande räntekostnaderna för skolbyggnationen. I budget 2016 har det tagits höjd för Etapp 1 som förväntas vara klar och Etapp 2 som förväntas vara under uppbyggnad.

Förändring av Sociala avgifter

Ramarna för avdelningarna har minskats med totalt 1 194 tkr utifrån att verksamhet-erna tidigare har belastats med högre sociala avgifter än den faktiska kostnaden. Kost-naderna för avdelningarna kommer att minska med motsvarande summa och har på så vis ingen direkt påverkan för avdelningarna.

Hyresintäkter

I budgetprocessen för 2013 minskades intäktskravet för hyran till Attends, detta uti-från tron att avtalet skulle avslutas. Så har inte fallet blivit, därav budgeteras nu hy-resintäkten motsvarande amorteringen 2 000 tkr.

Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning

Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning är beräknade utifrån SKL:s pro-gnos i april 2015. Skattesatsen är oförändrad, 22,09.

Skatteintäkterna är prognostiserade till 276 mkr 2016.

Inkomstutjämningen skall garantera alla kommuner en skattekraft som lägst motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Aneby kommuns egen skatte-kraft har ökat de senaste åren men ligger fortfarande lägre än medel varför kommunen har en stor intäkt från inkomstutjämningssystemet, 61,8 mkr. Be-räkningen baseras på ett invånarantal den 1 nov 2015 på 6 423 st.

Budgeten, ca -2,2 mkr, för kostnadsutjämningen är lagd utifrån SKL:s pro-gnos i april 2015. Utfallet i detta system beror på hur Aneby kommuns struk-tur inom ett antal områden förhåller sig till strukturen i riket som genomsnitt.

Regleringsavgift/ regleringsbidrag, används av staten för att upprätthålla ni-vån i inkomstutjämningssystemet och vid förändringar av finansieringen mel-lan staten och kommunerna. 2016 budgeteras en kostnad på 1,5 miljoner kro-nor.

Kommunal fastighetsavgift. Inför 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat-ten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Startbeloppet var 1316 kr/invånare vilket räknas om med inkomstbasbeloppet samt föränd-rade taxeringsvärden. Fastigheterna i Aneby kommun har fått kraftigt höjda taxeringsvärden i den senaste taxeringen. Intäkten från den kommunala fas-tighetsavgiften är beräknad till ca 12,3 mkr 2016.

Ett strukturbidrag på 668 tkr betalas ut till Aneby Kommun.

LSS-utjämningen är ett separat kostnadsutjämningssystem. Pga Anebys gynn-samma struktur och effektiva verksamhet är prognosen att vi ska betala in 2,6 miljoner kronor i LSS-utjämningen.

Budget del 1 2016 36(48)

De mellankommunala utnämningarna har ett bidrag på 1 070 tkr. De två som kvarstår är hemsjukvården och färdtjänsten.

SKL prognos 2016

S:a vht nettokostnader -337 299

Skatteintäkter 276 003

Inkomstutjämning 61 764

Kostnadsutjämning -2 216

Regleringsavgift -1 526

Kommunal fastighetsavgift 12 346

Strukturbidrag 668

LSS-utjämning -2 660

Mellankommunal utjämning Hemsjukvård 40

Mellankommunal utjämning Färdtjänst 1 030

S:a skatter/stb/utjämning 345449

Finansiella intäkter 350

Finansiella kostnader -3 300

Finansnetto -2 950

Årets resultat 5 200

Budget del 1 2016 37(48)

Budget 2016 och plan 2017-2018

I verksamheternas framtagna planeringsförutsättningar inför budget 2015 har dels befintliga behov lyfts fram och dels nya behov. Under budgetprocessen har uppdra-get varit att så långt möjligt försöka lösa befintliga behov med befintliga medel. Detta innebär att vissa justeringar och omfördelningar kommer göras i verksamheternas befintliga budgetar inför 2015, de beskrivs nedan. Ytterligare uppdrag har varit att beskriva hur verksamheternas prioriterade viktigaste frågor kopplas till ökad målupp-fyllelse i enlighet med kommunens strategiska plan.

Nedan beskrivs satsningar som görs i budget 2016. Utifrån detta bedömer Kommun-styrelsen att det i Budget 2017 inte kommer finnas utrymme för några ytterligare sats-ningar, utifrån nu gällande förutsättningar.

Särskilda satsningar i budget 2016

Nedan följer prioriterade områden där budgetmedel skjuts till eller som omfördelas i den befintliga budgeten (inom parentes). Den kursiva texten är det mål som förväntas förbättras som följd av ök-ningen eller omfördelningen av medel.

Gymnasieluncher, (300 tkr)

Aneby erbjuder hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och vistas och verka här.

Gymnasieluncherna ska finansieras inom befintlig budgetram motsvarande 300 tkr. Aneby kommun är i dag den enda kommunen i länet som inte har avgiftsfria gymnasi-eluncher.

Utvecklingsledare BUA 20 %, 100 tkr (25tkr)


Aneby kommun bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete.

Barn och utbildningsavdelningen tilldelas resurser motsvarande 20 % tjänst för att kunna avsätta tid för en utvecklingsledarfunktion, som ska avlasta och stödja BU che-fen i kvalitet- och utvecklingsfrågor. En viktig funktion är att följa och bevaka statsbi-drag och andra utvecklingsmedel, samt att vara en aktiv part i det arbete som bedrivs på regional nivå. 100 tkr tillskjuts medan 25 tkr tas genom effektivare hantering avse-ende gymnasieluncher.

Hyra Etapp 1, 210 tkr

Aneby kommuns ekonomi är uthållig och i balans.

I samband med att ny förskola med två avdelningar tas i bruk 2016 tillskjuts medel för att finansiera ökade driftkostnader i form av uppvärmning, tillsyn-och skötsel och städ. I driftkostnaderna ingår inte avskrivningar och räntekostnader.

Budget del 1 2016 38(48)

Digitala trygghetslarm/boendestöd, (300 tkr)


Inom Sociala avdelningens budget omfördelas medel inom befintlig budgetram för att möjliggöra byte av analogt trygghetslarm inom äldreomsorgen mot ett digitalt. Ef-tersom den analoga tekniken kommer att fasas ut de kommande åren. I budget 2015 tillfördes sociala avdelningen 500 tkr för att täcka behov av boende inom Funktions-hinderomsorgen. Förutsättningarna har förändrats och 300 tkr av dessa 500 tkr om-fördelas till digitala trygghetslarm. I det fall som kostnaden för digitala trygghetslarm inte uppgår till denna summa ska de användas till boendestöd inom Funktionshinder-omsorgen.

Boendestöd Funktionshinderomsorgen, (200 tkr)

Inom Funktionshinderomsorgen förväntas ett ökat behov av bostad med särskild service. I dag finns kännedom om cirka 10 personer som bedöms ha behov av ser-vicebostad alt. boendestöd inom de närmaste åren. I budget 2015 tillfördes sociala avdelningen 500 tkr för att täcka behov av boende inom Funktionshinderomsorgen. Förutsättningarna har förändrats och 200 tkr av dessa 500 tkr omfördelas till boende-stöd.

Budget i balans IT/telefoni, 1 200 tkr (300tkr)


Inom det kommunövergripande anslaget tillförs 1 200 tkr i budget samt att 300 tkr omfördelas utifrån förändringar i IT-organisationen, detta för att täcka förvaltningens befintliga kostnader avseende IT och telefoni.

Utveckling IT, 200 tkr



Med tanke på den digitala utvecklingen och verksamheternas anpassning till den-samma tillskjuts 200tkr för att utifrån verksamheternas behov kunna vara med och utvecka IT.

Överförmyndare, 350 tkr

Aneby kommun erbjuder hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo, vistas och verka här.

Flertalet år tillbaka har det varit svårt att klara kostnaderna för godemän inom den befintliga budgetramen. Detta beroende på en ökning av antalet ärenden samt ett antal mer komplexa ärenden med brukare utan betalningsförmåga. Detta tillsammans med förändringen av strukturen till en gemensam överförmyndarnämnd med Eksjö ställer krav på en ökad budgetram för att klara kostnaderna. Utifrån dessa två aspekter be-döms 350tkr. Godemän för ensamkommande flyktingbarn är helt finansierade av statliga medel från Migrationsverket.

Budget del 1 2016 39(48)

Fria pendlingsresor, 150 tkr


Från och med höstterminen 2014 har Aneby kommun infört fria pendlingsresor för högskolestuderande genom att erbjuda fria pendlingsresor till medborgare som är folkbokförda i kommunen och samtidigt väljer att pendla till högskolestudier. För 2015 finns inga budgetmedel avsatta till resorna. I budget 2016 avsätts medel för fria pendlingsresor med 150 tkr.

Minskning intäktskrav KSA, (250tkr)


Inga nya medel tilldelas utan 250 tkr omfördelas från ekonomienhetens personalbud-get till driftenhetens måltidsverksamhet. Verksamheten har i flera år haft svårt att nå upp till satt intäktskrav. Omfördelning möjliggörs i samband med pensionsavgång motsvarande 300tkr.

Fritid och attraktivitet, (50 tkr)


Kultur -och fritidsenheten tillförs 50 tkr i budget för fortsätta utvecklingsarbetet med att lyfta kultur- och fritidsfrågorna. Omfördelning möjliggörs i samband med pens-ionsavgång motsvarande 300tkr.

Ökning interkommunal samverkan, 100 tkr


Aneby kommuns medborgare, företagare besökare och externa kontakter får tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känner delaktivhet.

Under året pågår olika budgetprocesser hos kommunens olika samarbetspartners. Detta kan i vissa fall leda till ökade medlemsavgifter som vi i dagsläget inte känner till därför avsätts 100 tkr för att möta dessa eventuella kostnader som kan uppstå. Till exempel kan FoUrum, Familjerätten och Lokalt ledd utveckling, Leader, kan vara en del av detta.

Prioriterade områden att arbeta vidare med

Måltider

Fokus för vår måltidsverksamhet ska vara att erbjuda god och näringsriktig mat i en miljö som ger en positiv helhetsupplevelse. Måltiderna som serveras ska bidra till att upprätthålla goda matvanor och ett positivt förhållningssätt till måltiden som en höjd-punkt på dagen.

Budget del 1 2016 40(48)

Måltidsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av maten. Detta gäller i förskolan, skolan och på äldreboende. Allt runt måltiden har betydelse; rummets utformning, ljudnivå, dukningen, bemötandet och hur salladsbuffén presenteras.

Bra mat och inspirerande måltidsmiljö gör att eleverna presterar bättre i skolan, det motverkar också undernäring hos de äldre.

Att säsongsanpassa matsedeln är inte bara bra för miljön, kvaliteten är dessutom bättre då den är färskare och maten blir mer varierad.

Integration

Under kommande åren väntas många nya flyktingar komma till kommunen då kom-munen tecknat avtal att under 2015 ta emot 73 flyktingar. Flyktingmottagandet finan-sieras via statliga medel från Migrationsverket.

Det ger ökade utmaningar att klara behoven av bostäder, skola och vård för de asyl-sökande. Detta kräver ett väl fungerande system för att klara av mottagandet och integrera individerna i samhället. För att nå framgång i det arbetet krävs inte bara att kommunen uppfyller kraven. Det handlar minst lika mycket om att kunna mobilisera civilsamhället, till att medverka på olika sätt för att skapa arenor där människor kan mötas.

Vi arbetar också för att de asylsökande som får uppehållstillstånd väljer att bosätta sig i kommunen. Det är viktigt att vi ser alla nyinflyttade oavsett bakgrund som individer med olika kunskaper, kompetens och behov.

I den grupp som satts samman för att jobba med integrationsfrågorna finns det en bred bas med förankring såväl inom den kommunala verksamheten som från civil-samhället. Kyrkorna/samfunden, närings- och föreningslivet med flera medverkar för att skapa möjligheter.

Attraktivitet/ Landsbygdsutveckling

Aneby kommun ska aktivt arbeta för en differentiering av näringslivet på landsbygden och en attraktivare landsbygd. EU:s strukturfonder kan därmed vara ett verktyg i detta arbetet.

Miljöarbete inom skolan och förskolan

Det är i kommunens samtliga verksamheter oerhört viktigt att verksamheterna ge-nomsyras av ett miljö- och hållbarhetstänk. Ett exempel på pedagogiskt instrument är Grön flagg.

Budget del 1 2016 41(48)

Aviserade satsningar från regeringen

I vårbudgeten 2015 aviseras de största satsningarna inför 2016 som riktade statsbidrag till kommunerna. Detta ställer krav på Aneby kommuns verksamheter att rusta för att bevaka och söka dessa riktade medel samt att noga följa förändringar för att kunna anpassa och ställa om till den budget som nu gäller.

Budget 2016 fastställs av KF i juni 2015. Utifrån föreslagna förändringar i inkomstut-jämningen, som är ute på remiss under våren och hösten 2015, kan Aneby kommuns skatteintäkter förbättras med ca 700 tkr i budget 2016. Om detta sker ska pengarna fördelas enligt nedanstående prioritetsordning. Beslut i kommunfullmäktige behövs innan satsningarna kan genomföras, eftersom det är en utökning av verksamhetsra-men.

Demenssjuksköterska 250 tkr

Ytterligare satsning gällande utvecklingsledarresurs till BU 200 tkr

Fritid/attraktivitet 100 tkr

Utökade öppettider förskola 100 tkr

Flerårsplan 2016-2017

Ramen för respektive avdelning är beräknad utifrån 2015 års budget med utgångs-punkt i ovanstående parametrar. Under budget året 2016 kommer ramarna att justeras avseende bland annat löneöversyn och avskrivningar.

Beräkningen av flerårsplanen för 2017-2018 baseras på en framskrivning av skattein-täkter/kommunalekonomisk utjämning utifrån från SKL:s cirkulär 15:15 tillsammans med Aneby kommuns befolkningsprognos. Flerårsplanen ska ses som en framskriv-ning av budget 2016. Från och med i år är det inte endast indexregleringar och löneö-versyn som beaktas i framskrivningen. Planen har kompletterats med volymföränd-ringar utifrån befolkningsprognosen samt avskrivningar och ränta för skolbyggnation-en. Gällande skolbyggnationen belastas planen för 2017 med räntor från etapp 3 samt avskrivningar för etapp 2. Planen för 2018 har även kompletterats med avskrivningar för den tredje etappen.

För att Aneby kommun ska uppnå 2 % 2017 och 2018 i resultat, utifrån dessa förut-sättningar, finns det en volymförändring att hantera motsvarande -7,2 miljoner kronor för 2017 och -11,1 miljoner kronor för 2018. Beräkningarna behöver ses över, kom-pletteras och uppdateras inför budgetprocessen 2017 och 2018. Utifrån dagens kun-skap och prognoser är dock dessa beräkningar högst relevanta.

Budget del 1 2016 42(48)

Budget del 1 2016 43(48)

Investeringar 2016 samt plan för 2017-2018

Nedan visas investeringsbudgeten indelad i 9 olika kategorier där skolbyggnationen är en av dem.

Miljö- och Klimateffekter

Vid investeringar ska kommunens vision om ”Ett gott liv i en hållbar kommun” fin-nas med i tanken, tillika så kommunens Miljöpolicy.

Miljö- och klimatförbättringar kan finnas inom många av de ovanstående områdena och i olika grad. Vid en investering ska en bedömning göras huruvida den tänkta inve-steringen kan göras på ett miljö- och klimateffektivt sätt, i förhållande till de kortsik-tiga och långsiktiga ekonomiska konsekvenserna.

Ett område med stora möjligheter till positiva miljö- och klimateffekter är energibe-sparande åtgärder, till detta är det tänkt att avsättas 1 500 tkr. Ett annat är den nya skolbyggnationen.

Budget del 1 2016 44(48)

Budget 2016 Rev / KF / Finans

Kommunrevisionen

Birger Bergvall (S) ordf.

Peter Gladewitz (C)

Yvonne Bäckelid (M)

Magnus Ardeby (Kd)

Göran Valfridsson (S)

Ansvarsområde

Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen bidrar till att värna och utveckla demokrati, rättsäkerhet och effektivitet. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna.

Kommunfullmäktige har utsett fem revisorer. I Aneby är de organ som revisorerna granskar Kommunstyrelsen, (med Allmänna utskottet, Barn- och Utbildningsutskottet samt sociala utskottet), Tillsynsnämnden och Valnämnden. Inför fullmäktiges behand-ling av årsredovisningen och beslut i ansvarsfrihetsfrågan avger revisorerna en revis-ionsberättelse som tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet för de granskade organen.

Ur revisionskretsen utser fullmäktige lekmannarevisorer i kommunens bolag och stif-telser, såsom AMAQ, Stiftelsen Aneby Bostäder och Stiftelsen kulturreservatet Åsens by. Under mandatperioden kommer en av revisorerna i Höglandets Kommunalför-bund från Aneby.

Budget 2016

Budget del 1 2016 45(48)

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige i Aneby består av 35 ledamöter och är kommunens högsta beslu-tande organ. Kommunfullmäktige fastställer bland annat mål och riktlinjer för verk-samheterna, budget och skattesats. Fullmäktige utser kommunstyrelse, tillsynsnämnd och valnämnd samt företrädare i de kommunala bolagens och stiftelsernas styrelser

För mandattiden 2015-2018 är mandaten fördelade enligt följande:

Moderaterna 4

Centerpartiet 8

Folkpartiet 1

Kristdemokraterna 5

Socialdemokraterna 11

Vänsterpartiet 1

Miljöpartiet 2

Sverigedemokraterna 3

Kommunfullmäktiges presidium:

Bengt Samuelsson (KD) ordf.

Lars-Inge Hansson (C) 1:e vice ordf

Lars-Erik Widell (S) 2:e vice ordf.

Budget 2016

Budget del 1 2016 46(48)

Finansförvaltningen

Inom Finansförvaltningen budgeteras de verksamhetskostnader som inte är utlagda i verksamheternas budgetramar som delar av pensionskostnaderna, löneavtalspotter, avskrivningar m m. Här budgeteras även kommunernas intäkter i from av skatteintäk-ter och kommunalekonomisk utjämning. Finansiella intäkter och kostnader budgeteras också inom Finansförvaltningen.

Budget 2016

Budget del 1 2016 47(48)

Budget del 1 2016 48(48)

Documents

Budget del 1 2016