1

Na’ orla på Tåsjömåle

Björn Blom 2004

2

FörordFöreliggande ordlista med ord på Tåsjömål är den tredje versionen. Den första gjorde jag idecember 2001 (ca 1000 ord), och den andra i februari 2002 (ca 2000 ord). Listan (som nu är uppei runt 3000 ord) innehåller fortfarande en hel del ”skönhetsfel”, bl.a. felstavningar, dubbletter,tveksamma stavningar etc. Dessutom fattas mängder med ord. Det är alltså inte frågan om någonfärdig produkt, utan ett pågående arbete. Orden i denna ordlista kommer framförallt från mina närmaste: farmor Sanni, pappa Gösta,fastrarna Ruth och Anna, pappas kusiner John & Hjalmar, grannar på Mon, skolkompisar ochmängder av andra tåsjöbor (dvs. inräknat alla byar runt Tåsjön och Tåsjö socken). Men många ordhar även kommit från andra ångermanlänningar, fr.a. i orter tillhörande gamla Fjällsjö kommun(Backe, Rossön, Rudsjö etc.). På senare år även från de ångermanländska ”kustborna” i Ytterseloch Ö-vik. Dessutom från en del västerbottningar i bl.a. Dorotea, och jämtlänningar i t.ex.Strömsund samt andra närliggande orter. Det är inte så att jag intervjuat en massa personer. Däremot har jag i minnet lagrat mängder avord som använts i min närhet. Under arbetet med ordlistan har dessa ord ”hoppat upp” ur minnet,ofta på ett ganska oväntat sätt; det är massor av ord jag inte visste att jag kunde. På senare år harjag nästan alltid haft med mig anteckningsblock för att snabbt anteckna ord som dykt upp och föratt inte glömma vad andra sagt. God hjälp har jag även haft att ett antal böcker och kompendier.T.ex. Gamla Tåsjö, Nicke Sjödins böcker och diverse ordlistor på andra näraliggande dialekter iÅngermanland. Stavningen är en blandning mellan något som liknar vanlig svensk stavning och vad som merliknar fonetisk skrift. Det är svårt att fästa Tåsjömål och de flesta andra dialekter på pränt.Tåsjömålet har utvecklats som ett välfungerande talspråk och aldrig varit avsett som ettskrivspråk, det har inte behövts. Därför finns det mycket att utveckla när det gäller hur orden börstavas. Jag har inte haft några tydliga principer utan försökt avgöra detta från fall till fall, och mestgått ”på känn”, dvs. vad jag tror kan fungera för att kommunicera uttalet via skriftspråket. Några tecken som använts för att försöka få fram uttalet i skrift, bl.a:^ = cirkumflex. Vid ô för att markera att uttalet ligger mellan o och ö (t.ex. Flôga=fluga). Vid â föratt markera att uttalet ligger mellan a och ä (t.ex. i Tâla=tala).L = ett tjockt L. För att markera att uttalet ligger mellan l och r (t.ex. fåld vä=följde med).– = understrykningstecken för att markera att uttalet betonar en viss vokal eller konsonant (t.ex. iböxluka=gylf).~ = tilde. För att markera att uttalet ligger mellan r och n (t.ex. julgraña=julgranen) Det är inte enhelt korrekt användning av ~men jag kom inte på något bättre i en hast. När jag nu tar risken att sprida denna – ofullständiga – ordlista till en vidare krets, hoppas jagdels på överseende med bristerna, dels på hjälp med att utveckla listan. Den är som redan nämntsallt annat än färdig. Ord som saknas, gamla som nya, samt förslag på alternativa stavningar, tastacksamt emot. Kontakta mig gärna via e-post: bjorn.blom@socw.umu.se

Björn Blom, oktober 2004

3

Tåsjömåle

Bokstäver inom parentes ( ) uttalas knappt hörbart.

´n áan en= en annan, någon annan´n dän=den där, han (på avstånd)´n dänna=hon (på avstånd)´n hän=han (nära)´n hänna=hon (nära)´n=han (t.ex: ´n Erik = han Erik)’it=inteá = den (Om på vissa föremål. T.ex: Ta hit á = ta hit den där (släggan, klockan etc.)á=hon (t.ex. à Stina = hon Stina)àan=annanAboteka=apotekenAboteke=apoteketAbotekerska=en kvinna som arbetar på apoteketAckedär/e=prata/deAckedär=prataAen=en annen enAffär=handla, köpaAftan=afton/enAgasamt=besvärligtAggomt = anvartAjent=agentAkkedär/e=prata/deAkkedär=akkorderaAllri=aldrigAllä=allaAmpen = orolig, ängslig, bekymradAmpes=bekymra sig, oroa sigAnger=ångra/rAngre=ångradeAnna=anda (t.ex. slåttanna)Anne=annatAnner= andraAnnern=den/de andra (bestämd form)Annersia=andra sidanAnnra= den andraAnnre=andraAnnren=andra (personer)Annvar gang= varannan gång

4

Annä=annatAnnär=andraAnnästärns = annanstansAnre=den andraAnvänn=använda, använderAnörja,Anörje = skidpåretAsa=asenAschelflôga= en närgången typAse=aset-ata=-aterna (suffix) T.ex. i kamrata, soldataAtteminståne=åtminstone

Ba=badBacka=bakomBacken=marken, jordenBagan=bågarBagasåg/an=bågsåg/arnaBagasåga = bågsågenBage=bågeBagn/e=bågna/tBâka=baka (bröd)Baka=bakomBakafjal=tunndrödsredskap med formen av ett stort ”tennisracket”Bâkan=baken, barkdelen på en timmerstockBakanför=bakomBâkastuga=bagarstugaBakbena=baksidan på benenBaknacken=nackenBakän=bakändenBakäommen=bakugnenBanna=bandenBaraschel=barändaBaraschelstryk=stryk på bar ändaBârk/en=bark/enBârken=barkBarna=banan (t.ex. dansbanan)Baselist = skötte basvägen (huvudvägen) vid timmerkörningen med häst i skogenBasvägkärn= skötte basvägen (huvudvägen) vid timmerkörningen med häst i skogenBegagn/e=använda, använ/de/tBegrepe=begripitBegär, begjorl, begjort=begära, begärde, begärtBehöv/d=behöva/deBell/e=grina/t

5

Bene=benetBenkâla, bott’nkâla=djupfrystBero=berorBesmi=besvärlighet, arbete, sysslaBestäm/d=bestämma/deBeta=smörgåsBete=bititBetrodd´n=betrodd, pålitligBetäla=betala/deBetält=betaltBi på=leva på (t.ex. potatis)Bibla=bibelnBil´n=bilenBilinga=tvillingarBilldit=billigtBinn=bindaBit/a=låt/ar, melodi/erBjal/a=gråtaBjala=storgrinaBjale = grätBjes/e fast=tjudra/deBjese = bindsle i lagårnBju´n=bjuda han/honBjudd=bjöd, bjuditBjäran=(Satan?)Björka=björk, björkenBjörken=björkar/naBjörkern=björkarnaBla/a=blad/enBlaa=bladenBlaga=bläddraBlâga=bläddraBlaging/a=blädrande/tBlanna=tjärnmjölk med vattenBlannes=blandasBlatt’n opp=blöta uppBlattne opp/Oppblattne =uppblöttBlekyge=bleköga, klen personBleve=blivitBlin ijänn=blundaBlinn=blindBlister=visslaBlo/n=blod/et

6

Bloblemma=blodblåsaBloigla=blodiglarBlom=blomma/rBlomsterlônn=blomsterlundBlôt=blötBloår=blodåderBlygen=blygBlåen=blåBlåsst’n=blåstenBlämma=blåsanBlämme/n=blåsa/blåsornaBôcken = getbockenBodd´=boddeBôgg/e=bygga/byggeBôk=bök, besvärBoka=bokenBôki(g)t=bökigt, besvärligtBôla=bördaBolage =(skogs)bolagetBôle=bördaBôlko = ko som red på andra korBôlä= råmadeBonne=bondeBônne=bunditBonngål=bondgårdBoon=bondenBorda=Bort ur, ifrånBordi=borta i (t.ex. borta i berget)Bordur= bort ur, ifrånBorl/e=bord/etBôrla=bördaBorle=bordetBorss=bordsBôrst tännren=borsta tändernaBorte=bortaBorte=bortaBorti sjöön=uppåt sjönBorti=borta i, ur, där bortaBortunner= borta under…Bortur=urBortöver=bortåtBôsse=damm, fikornig smuts, skräpBossen=??

7

Bosten=bastunBotten=övervåningen i bostadshusBoärn=FäbodarnaBrannbära=hallonBranngropen=soptippen, återvinningscentralenBranno(g)=ganskaBrâsa= bresa (på benen)Brattomt=bråttomBre/ä=bred/aBre’ aaschäll= bred ändaBre=bredBreare=bredareBredame=bredvidBredavä=bredvidBreme =bredvidBremella=mellanBrems’n=bromsarBrems’n=bromsar/naBrems=broms (insekten)Bresänning=presenningBresöm=bredvidBrinn lyse?=är det tänt?Broa=trappaBrônne=brunnenBrôsslarn = den som drog ihop virket i skogenBrôt=timmerbrötBrôte=brutit, brutit ut (dvs någon har blivit tokig)Brôte=en stor hög av något som ligger i oordningBroärn=bronBruk/t/e= brukar, brukade, brukadeBruke=brukade/brukatBrukkt=brukadeBrunne=brunnitBrunnt=bruntBrunnä=brunnen (vatten)Brydd=förvånadBryt, brôt, brôte=bryta, bröt, brutitBräa=brädanBräe, bräern=bräda, brädornaBräen=brädorBränne=bräntBrännes=brännsBrännmya=brännnmygg

8

Brännvine=brännvinetBränsleslut=slut på bensin (nytt ord)Bränvinne=brännvin/etBräsa = Stå eller sitta bredbentBrätt sä = stå knak (få rak hållning)Brättbacke=brant backeBröe=bröd/etBrögg=brygga (öl t.ex.)Brögga, Brögge=bryggan, bryggBröggstugen=bryggstuganBrörern=brödernaBrösmôlen=brödsmulorBunne=bunditBurr/a=borr/ar/naBurr’n=borrenBurst´n=borstenBursta=borstar/naBytta=hink/enBytte=hinkBytten=hinkar/naBå=både, bådaBålj vä yga=blängaBån/a=barn/enBåna=barnaBånsangartingä=barnsångarmöte?Bårna=barn, barnenBårnbårn=barnbarnBårnet=graviBåta=båtarnaBäckern = bockenBäckern och gitdoninga= olika delar på timmerdoning, bocken först, sedan getenBäg/es=envis/aBäges, bägdes=envisas, envisadesBäges=envisasBäggd’n=envishet/enBäggda=envishet/enBägskålle, bägstut=en envis personBäka=bakomBäll/e=grina/deBälle=gråtitBängel=besvär, problemBängligt=besvärligt, problematisktBänn/e=bända, bände

9

Bännhåll, Bännhôlle=hålla i/hållit i något allt man kanBänni=svår, besvärlig, knepigBännit=besvärligtBär å gåle=gå åt skogenBär=bära (en börda)Bära=bär, bären(som man äter)Bärbacken=bar backeBärbena=barbenenBärbent=barbentBäre=baraBärfot=barfotBärj/a/e=berg/en/etBärja, Bärje=Berg, bergetBärken=bark/enBärkspae=barkspadeBärä=baraBäste=bästaBätter=bättreBättren=de bättreBävern=bäverBävra=bävrarBöckren=böcker/naBögel=bucklaBögg/e=bygga/byggeBögga=byggenBöggar=byggareBöggd= byggde/byggtBöggdes=bygdesBöglen=bucklorBönern=böner/naBöre=buritBörje=börja/deBörna=bönBörnen=böner/naBöxen=byxor/naBöxer=byxorBöxluka=gylfenBöxlös=byxlös

Cyykel=cykelCyykel=cyklaCyykeln= cykel

10

Dâgan=dagar/naDâgana=dagarnaDans=dansaDarna=dåna/deDela=delarnaDell=till (t.ex.: en dell =en till)Delte=deladeDika=diken/naDikkt ut=dikade utDikä=diketDimp=dimpaDine=dinaDinä=dinaDisktvâgan=disktvaganDittan=ditDividär=diskuteraDjura=djurenDjura=djurenDôg ti dä=duger tilll dig (om mat eller dryck)Dôg=duga/erDôm=domDompe=dunkadeDompe=kört (Nu äre dompe!)Dompe=slogDonka=dunkarnaDonken=dunkenDonkleka=dunklekar/naDôrr/e=durra/deDotra=dotternDôv=dövDôvskålle=en som inte lyssnarDragsaxa=dragsaxenDragsaxen=dragsaxarnaDreck/e=drick/aDrege, drejje=dragitDregen, drejjen=dragenDro=drogDronken=drunknaDrott´n=drunknaDrucke=druckitDråttne=drunknadeDräfft=dräptDränk=dränka

11

Dräpes=dräpasDrög=ett släp-redskap att släpa sten från åkern medDuggd=dögDuk=duka/rDuke=dukatDukti=duktigDummeste=dumasteDunner=dundraDunnre=dundradeDurn=dunDurr/e=durra/deDyng åt=skita på sigDyng/t=skita, skititDynge=skräp, dyngaDyngi=smutsigDyngiä=dyngigaDyngkasa=gödselstackenDyngkläa=smutskläderDyngonge=smutsigt barnDyngstinn=skitnödigDyngstörn=svinmålla (växt)Dåli/ä=dålig/aDåller=dallraDårj/e=granris (som man lade vid dörr)Dårjkange/-kangar=grankvistar, - kvistarDårjnål/en=granbarr/enDä lär fäll gå bra=det lär väll gå braDä mere= restenDä mink=det minskarDä=digDäg=digDägan/a=dagarnaDägen=degenDäng= (ge någon) strykDäri=där i, iDö´n=dödenDö’grävar’n=kyrkvaktmästarenDödd=dogDödde=dogDöm=domDör=dörrDöra=dörrenDöra=dörren

12

Döran=dörrarnaDören=dörrar/naDörhâkan=dörrhaken

E dänne=det där (på avstånd)E dännen=de (på avstånd)E hänn/e=det här (nära)E hännen=de (nära)E=detElacke=elackaElak=argElektriiker=elektrikerEll’n=eldenEll=eldEll=eldaEllera=den äldsta (femininum)Ellern=den äldste (mask)Elltänne=papper, näver etc för att tända elden medElltänneslåa=låda för elltänneEmellaåt=emellanåtEn tå dä väran=en av de bästaEne=den enaEnkomt = enbartEnvär=var och enEnä=enaEnän=den enaErbjudd=erbjödEtergôbbe=elak/arg gubbeEterkanken=den elaka tuppenEterkäring/etergubbe=arg kärring respektive gubbeEtret=argEträt= elak, argEtt brunn=en brunnEttemäddan=eftermiddag/enEttepå=efter, efteråtEtteråt=efteråtEtä=ätitEä=edet

Fala=föla/tFali/t=farlig/t, väldig/tFali=farlig, väldigtFalit=hemskt, mycket

13

Falit=invalidFalke=folkFall, fäll, fôll, fôlle=falla, faller, föll, fallitFann opp=uppfannFâra=fara, resaFarlig på=duktig på (att tex. Jobba)Farsjola=fadersjordenFartyga=fartygFarän=fårorna (i t.ex. potatislandet)Fas’n=fastnaFass’ne=fastnadeFastbunne=fastbundenFata=fat/enFeck=fickFecka=ficka/nFel på=fila (t.ex. en kedja)Fel/e=fila/d/eFel’n=filenFel=filaFese=fisitFesetjuka=röksvampFessle=??Feta=fett (animaliskt)Fetä=fetaFil=gräddeFingerära=fingeravtryckFingra=fingrarnaFingre=fingretFinn opp=uppfinnaFinn=hittaFinnt=finFis=fisaFiska=fiskarnaFiskelit=lätt att få fisk (dialekt?)Fiskä=fiskadeFjask/fjasket = barnslig, ej att tro på,strunt, löjl/a sigFjôllri=tokigFjomlet=klantig, tafattFjommel=klant, klanta till detFjôs/en=pojk- eller flickvän/enFjuckla/Fjuckel= hångla, vara tillsammans medFjuller/Fjullret=klantighet, strulighetFjälla=fästmö

14

Fjär’n=fjärdenFjära=fädernFjären=fjädrarnaFlâsa till= flamma upp, brinna upp hastigtFlâsa ut=fläkas ut (om t.ex. skor som blivit för stora)Flâsaskratt=gapskrattFlaxenes=flaxandesFlente till=kommit åt med ett lätt slagFli opp=städaFli= stöka till, smutsa ner, flytta (på sig)Flidd=stökat till, skräpat ned, smutsat ned, flyttat (på sig)Flôg=flögFlôga=flugaFlôge=flugitFlôgen=flugor/naFlôt/e=flöt, flutitFlôte=flutitFlurit= flygigt, oredigt (om hår)Flyt=flytaFlyt=snabbtFlåcke=plockadeFlänte=snuddade, slantFläskknuln=fläskbollenFlöj sä/dä=flytta sig/digFlöjjit=stressig, rörigt, mycket att görFlött/e=flytta/de, flyttatFlött=flyttaFo=fåFôgel, fôgla=fågel, fåglar/fåglarnFôgla=fåglarFolktrå=folkkär (om djur)Fôll=föllFôlle=fallitFôndär=funderaFônne opp=uppfunnitFônne=hittatFor=foderFore=höet, fodretForlös=utan foderFôrsching=fölFôsken=murket träFota=fotenFott na=fått något

15

Fott=fåttFramma=framförFramän=framändenFresk=friskFri/dd=fria/tFrôdi=frodigFrôs’n=frusenFrôs=frösFrôse=frusitFrôsen=frusenFrovux’n=frodigt vuxen (om träd som vuxit snabbt)Frua=frunFrunntimre=fruntimretFrys, Frôs/en=Frys; frös, frusenFråg/e=fråga/de/tFråggd=frågatFrämmen/e= Främmande/tFräss = hankattFrö/dd=frysa, frusit, förfrusitFröss’n=frusenFrönt=skörtFulle bort=fallit bortFulle=fallitFulli=fullt på (t.ex. bordet), fullt i (t.ex. glaset)Funger=fungera/rFunndär=funderaFunne opp=uppfunnitFunne=funnitFunntes=funnitsFurrt=fultFyrskäring=en planka/stolpe som är 4 gånger 4 tumFågla=fåglarnaFåksnön=Yrsnön, lätt snöFåld vä=följde medFåld=följdeFålj/es=följa/sFålj=följaFåljes=följasFålk=folkFålle=fallet (t.ex. Tvärfallet)Fånndär/e=fundera/tFåren=fårornaFäjjen = glad

16

Fälanes=färdandesFäll, fôlle/fulle =fallit=falla/faller, fallitFäll=ramlaFäll=väll (t.ex. du fo fäll dä)Fällt´n=fällt enFär/a=far/a, åka/åkerFäranes=farandesFärles=färdasFässlen=bärremmar på mes eller ränselFässlä = bärremFässman=festmanFässmö/a=fästmö/nFässmöa=festmönFö’ bort, Född bort= att äta/att ha ätit hos någon annanFöa=födaFöderåsfolkä=de människor som hade föderådFöffel=skyffel (Per Bolin)Fögan=ganskaFönstra=fönsterFönstre=fönstretFör dan=häromdagenFör kväll´n=härom kvällenFör rors skull=för skojs skullFör´n=färränFör´n=för enFör’n=för hanFör’n=förr änFöre=faritFöre=farit, åktFöre=föret (skidföret)Föreningshusä=föreningshusetFörfrödd=förfrusitFörkylld=förkyldFörslaga=förslagFörstann=förståndFörste=förstaFörsto’n=förstod hanFörstå’n=förstår hanFörstår’a=förstår hanFörsök=försökaFöråre=härrom åretFöräksten=förrestenFöttren=fötter/na

17

Föör=före, förutFöör=förrFööre=farit, skidföre

Ga’=gavGack=gickGâla=galaGall=ofruktsamGaller=gallraGamgubba=gamla gubbarGamle=gamlaGamlest’n=den äldstaGamlesten=de äldstaGamm´orla= gamla ordGamm’hemme’=gamla ålderdomshemmet i KyrktåsjöGammalt=förr i tidenGâmmart=gammaltGammeldâgan=förr i tidenGammelfolke=farl eller morföräldararGammeltisvintra= vintrarna förr i tidenGammjänte= ogift kvinnaGammkärn=den ondeGammpåjk=ungkarlGammtjuckkäring=gammal fet tantGamstygg- = ett förstärkningsprefix som betecknar något som är extra dåligt, trågigt etc. (Te.x.Gamstyggsnön= om snö som ligger kvar länge på våren).Gang=gångGanga=gångenGâpa=gapa/r/deGâpaköje=vindskydd med snadtak och en helt öppen väggGatt= var tvungen (Jag gatt=jag var tvungen)Geck=gickGedd=gavGenare=enklareGenest=genastGenomfrôsen=genomfrusenGet/a=vallaGetare=vallpojkeGetarskog=skogen där djuren vallas på sommarbeteGete=vaktade djuren, tittadeGette=getat/vallatGir=erGiran=eran

18

Gire=eraGit, gittren=get, getter/getternaGit/a=get/enGittren=getter/naGjett=måste (Jag gjett=jag måste)Gjetta, Gutta=varit tvungen (Jag har gjetta/gutta=jag har varit tvungen)Gjord=gjordeGjorl=gjordeGjôte=gjutiGjut=gjuta/gjuterGjörning=genomGla’=gladGlâsyga=glasögonGlasygpar=ett par glasögonGlis opp se=flinaGlisst opp se=flinatGlisyge=en person som läker märke till ovanligt mycketGlytt´n= tittade han framGlyttä = titta framGlâsyga=glasögoGlätte=slant, tappade tagetGlöa=glödenGlöa=glöder, glödenGlöhyppe/n=Gnall=gnälldeGneka=gnissla, knarra, gnällaGnog=gnagdeGnägd=gnagdeGo´väre=bra väderGo=godGobba=gubbarnaGôbba=gubbarnaGôbben=MannenGoe=godaGôken=gökenGôlv=golvGôlva=golvenGôlve=golvetGôr=smutsGôre=smuts, leraGotâla=lättpratadGoår=ett bra årGoä=goda

19

Grann/t=smal/t, tunn/tGrannerskanken=grannens tupp?Grannä=smalaGrârn=granGrav=gräverGrâva, Greve/n=gräva, grävt/grävdGrejern=grejer/naGrejhujta=något mycket braGrest=glestGreve=grävtGreven=grävdGri(r)n=grinaGri(r)nnt=grinatGrin, gren, grene/grinnt=grina, grinade, grinatGrine=grinadeGrint opp se=grina illaGrinä=grinadeGris´n=grisenGrisa=grisarnaGrisblink=ögonblick, kort stundGrommen = kaffesumpenGrommen=kaffesumGrov ti backen=grävde i jordenGrov=grävdeGrovä=grovaGrubbe/n=grop/arGruse=gruset, grusadeGrusvägarn=grusvägarnaGruv, gruve, gruvvd=gruva, gruvade, gruvatGrä(v)d=grävdGrädd=gräddaGrädda=grädde/nGrädde=gräddade, gräddatGräña=granGräñrise=granrisGrässe=gräs/etGräv=potatishackaGrävvd=grävde, grävtGrödd= läkteGröm=grymGrömm=grymGrönnt=gröntGröt’n=gröt/en

20

Gröver=grövreGu=GudGuffarn=gudfadernGull/e=guld/etGult=gultGumora=godmodernGutta=måstaGutte, gutta/Gôtte, gôtta =godis/etGuven=vindilarGuvern=molnGymm/t=gömma, gömde, gömtGymmt´n=gömde hanGå kläckt=gå lättGåen=gåendeGåenes=gåendesGåla=gårdar/naGålmella= (gå) mellan gårdarnaGått sånt=gått önderGåve=gåvaGäck=gickGädden=Gäddor/naGäla=gärden/tGäll=gällaGämmal/t=gammal/tGärla=gärdesgården, inhängnadenGärv = vuxen, gammalGärvfolkä=vuxna människorGäst/e=hälsa/de på någon och bli/vit bjuden på mat eller kaffeGäst=besöka, gästaGöffte=doftade, ångadeGölvbräen=golvbrädornaGöra na på trå=göra något på bus (Yttersel)Göra=arbete, sysselsättninGöralös=vara utan sysselsättning, ha långtråkigtGörning=genomGörpe=skorpa, yta på maten??Gössekär= ett kraftuttryck (t.ex. men gössekär na’ värre)Gött=gottGötta=godisGööralôs=göralös

Ha´n=har hanHack=hacka

21

Hacke=hackadeHackgräv=potatishackaHackninga=hackningenHadd´n=hade hanHadd’a?=hade hon?Hadd=hade, haftHâga=hageHâgastör=stör till hageHâkakula=fotledenHaken=hakanHala/n=Hälar/naHaln=hälenHâmarn=hammarenHâmmara=hammarnaHamna=hamnarHang=hängdeHanka = böjt handtag over en hinkHanke på=kämpa p¨åHanke på=kämpa påHanle=handladeHanna=handeHannel=handlaHanska=handskarHarmelit = retfulltHe till=till, motHebärje=häbreHele=helaHell’=hellerHell=ellerHelä=helaHemme´=Nya ålderdomshemmet, TåsjögårdenHeri=iHet/e=ivrig/aHet=ivrigHilla=hyllanHille=hyllaHillen=hyllornaHim/me=hem/maHimbäkabulla=hembakade bullarHimgårn=hemgårdenHimkoke=hembränntHimma(r)n=hemmanHimme=hemma

22

Himmen=hemmetHimmstôkke=hemstickadeHimmtrå=hemkärHimväg=hemvägHisse=hissadeHiti=i (tex. Sängen)Hitill=till (”närmande”)Hitt=hittaHitt=träffaHittan å dittan=hit och ditHittan=hitHitte opp=hittat påHitti=iHitäll=tillHitöver=hitåtHjålp=hjälp, hjälpaHjålpa=hjälpenHjålpes/Hjårrtes=hjälpasHjårrt/e=hjälpt/eHjälp=att ta in en fiskenotHjärte=idissladeHjölp/a=hjälp/en (relativt ovanligt uttal)Hôcke = om, ifallHôcken?=vem?Hofta te=bedöma något på ”en höft”, ungefärlig skattningHofta, hofte=uppskattade, gissade (göra på hof)Hôg=högHôjt=hejHôl/a=hål/eHôll, hul=höllHôll=höllHôlle=hållitHôl sä=höll sigHomla=humla/nHomle/n=humla, humloHomlet=klantig, vimsig, fumligHommel=humlaHommel=klant(skalle), vimsig personHommla=flera klant(skallar)Hongern=hungernHongre/hongri=hungrigHongri=hungritgHônne=hunnit

23

Hoppe=hoppatHôre=hår/etHôrl ´n=hörde hanHôrl=hördeHôrles=hördesHôrre=hurHôrs=hörsHôrves=rösHost= (att) hostaHoste = hostatHoste=hostadeHovtang=hovtångHovär/e=bedöma/bedömdeHucken/Hôcken=vemHuckren= frusenHuckrig=knottrig (hud, t.ex. efter myggbett)Huckrig=skakig (tex. om väg med massa småhål)Huj=hejHujj/e=ropa/deHujjt=hejHujsan=hejsanHujt=hejHukkre/t=skakade, skakigHukkär=skakaHull=höllHunn, hunna=hund/hunden, hundarHunne=hunnitHur for ä?=hur gick det (Yttersel)Hure=hurHurr/e=halka, halkade, halkatHurre=hurHusbonnn=husbondenHushållär=hushållaHushållär=hushållaHuskes=rysa av obehagHuskit = hemsktHuvesvag=yr i huvudet, svindelHuvve=huvudetHuvvelös=huvudlösHuvvelösverkstan= Skydddade verkstaden i HotingHuvvepanna=pannanHuvvesvag=yr, yrslig, svag i huvudetHuvvevilll=yr, förvirrad

24

Håckste = skifte i skogen dår man hugger ved eller timmerHågg=huggaHåggkåbben=huggkubbenHåjje= skrekHål=hårdHåle = styggingHålg/en=helg/en/erHålja=helgenHåll int´på somel på!=söla inteHåll=hållaHålla=hållenHålm/en=halm/enHålmen=halm/enHålmen=halm/enHålvmörkre=halvmörkretHårdass/härdass=helgdagsHårdassklädd=helgdagskläddHåre=hår/etHårfleta=hårflätaHårhärna=hår/etHårl=hårdHårräa=hur honHårsnäla=hårsländaHårta=hälftenHårä=håretHås=hesHåsch’n=halsenHåuua=huvva(ligen)Hä på ji skoern å dans på boern=Hä= ta, lägg, ställ, flytta, sättHäd’n=häde hanHädd=lagt, ställt, satt, tagitHägan=hagenHägd=spara, snålaHägna=inhängnadenHäkt/e/s=fastna/dHäkte=hakade iHäl ut=härda utHäll=ellerHälsä=hälsadeHängenes=hängandesHänn=Hänner=händer

25

Hänne=händHänren=händernaHärahårstjol=tjol av tyg gjort av harhårHärameckra=enkelbeckasinHäran=hararnaHäran=harenHäri’n=iHäri=iHärk på=hankar påHärk=syssla/göromålHärl ut=härda utHärl=härdaHärlä=härdatHärms’n=harmsen, argHärnlugg=att bli luggad i håretHärskapskäring=fin damHärva=HöräfsaHästa=hästarnaHästjetare=någon som vallade hästarHästkärn=hästkarlenHävä oss=hos ossHävä=bredvid, hosHäväa=hos henneHävän=hos honomHäväsä=hos sigHöcken?=vem?Höe=höetHök=ropaHönern=hönernaHör=höraHördes’n=hördes hanHöre=hur? (frågande)Hörna=hönaHörnen=hönornaHörner=hönorHörrd´n na slag=hörde han någotHöstsia=höstsidan

I denne= därI ett=hela tidenI henne=härI maran=i morgonI villa=vilse

26

I=inte (t.ex. int ske du väl kut i?)Iblann=iblandIckorr’n=ekorre7nIdiota=idioterIgang=igångIgörning=igenomIhal=ihjälIhala=ihjäl henneIhopknövle=ihopskrynkladIhål=ihjälIhålslege, ihalsleje, ihôlsleje=ihjälslagenIhöl=ihjälIkorr’n=ekorrenIkring=omkringIkull=omkullIlag=tillsammansIlavä=tillsammans medIllmarig=knepig, knipslugInge=ingaInger=inga (pluralis av ingen)Ingörning=in genomInna=innan, innantillInnakråme=InälvorInnarnet= (Kolla Jannes dikt)Innhädd=bärgatInnunner=in underInsönn=intillInt´=inteInt’na slag=ingentingInt=inteIntell=intillIntressäre=intresseradeIntvätt=intet, ingentingIs´n=isenIt=inteItill=till (”fjärmande”)Itill=till (någon)Itt=inteIttnå=inte någotIvrig=flitig

Jaal=ysterJâga=jaga/de

27

Jamse= strula, tramsa, leka med maten (Rudsjö)Jamsvä=jäms medJanke på=vankaJeren=angelägen, ivrig, girigJeret=GirigtJesving = snabb, smidigJett=är tvungen, måsteJi=niJire=eraJiting/a=geting/arJitingen=geting/enJityga = spanande blickarJitygä=getögaJola=jordenJolbära=smultronJolbärhåkkstä=smultronställetJommel= strula, tramsa, leka med maten (Rudsjö)Jonke=JonasJorl=gjordeJorla=jord/enJorldrege, jorldrejje=jorddragenJorldrege=jorddragenJufft=djuptJuggd=ljögJum=gömmaJumt=gömdeJure=juvretJussom = liksomJågart=yoghurtJålp=hjälpJårt=hjälptJädden=Gäddor/naJäg=jagJäla=gärdetJänta, jänten=flicka, flickor/naJänten=flickornaJärnstör´n=järnspettJärte=hjärtatJärve iväg= gick ivägJärvägsvagna=järvägsvagnarJätt=måsteJönsell=Junsele

28

Kabben=huggkubbenKaffekvärna=kaffekvarnenKager=skakaKagga=kaggar, kaggarnaKagret/kagerhänt = darrhäntKagret=skakigKaken=kakan, KakornKalen=kardorKalles=kallasKallskrove=magen?Kallväre=kallt väderKalva=kalvarKalva=klanta sigKamma=kammarnaKammarn=oftast ett rum innanför köketKams, Kamsern=kamseKangelbära=dyngkulor som hänger under kons svansKangero=spindelKanke/en=tupp, tuppenKanniffla=Att ta död på ett djurKant´n=kantenKantorä=kallskrubb under rappanKappkut=springa ikappKappsprang=springa ikappKârra=karlarnaKaruschabann = resårband, gummibandKasa=Gödselstacken; gödselrummetKasrumme=gödselrummetKast/ä=kasta/deKastve´n=kastvedKasär=KaseraKatta, katte, katten=katten, katt, katterKavel=kavlaKavla=kaveln, kavlarnaKega=skaka, darraKejja=kedjaKejjen=kedjor/naKelling=killingKese/kesfil=ostlöpa, tjockmjölkKinbene=kindenKjålken=kälkenKladda=några kakor typ GlöhyppenKlâga=klaga

29

Klapp=klappaKlâra=klara/deKlârna=klarnaKlater=krångel/krångla, trassel/trasslaKlatre=krånglade, trassladeKlatrese=klatrade det sigKlatrig=krånglig, trassligKlava/Klâva=kliva, gå med stora stegKleve=klivitKlie=kliadeKlin på na gåsen=bre på några smörgåsarKlin ti=fylli, smeta iKlip=klämma (t.ex. klip igen yga)Kliv=klivaKlokeste=klokasteKlommer=klantskalleKlomret=tafatt, klantigKlôv=klövKlubb/en=klabbsnö/nKlubb/en=tö/nKlumsen= stelfrusenKlurigubbe=klok gubbeKlå/klöj=klia/aKlådd=kliadeKlä´n=klä denKläa=kläder/naKläckes=smälter (om tex fett/smör som smälter)Kläckt=lättKläcktes=smälte (om tex fett/smör som smälter)Kläknipa=klädnypaKlära nä=klarade detKlära=klaraKlöern=klornaKlöfft=klipptKlöfta=klipptKlöftig=klyftigKlöjj/d=klia/deKlöjj/t=klia/deKlöjj=klia, klia sigKnak=rak i ryggen, morskKnasträ=knastret, knastradeKnepe=knepet, knipitKnivslira=knivslida

30

Knort’n=knott/enKnort=knottKnôs=kulle, stenbumling, bergsknalleKnôte=knutitKnul ihop=knåda ihopKnul=knöl, klumpKnul=knöl, upphöjningKnurla=knölarKnus ihop=klämma ihopKnus/e=knöla till, brotta ned någon, ”ta ihop” någonKnuta=knutenKnåsa=kullarnaKnövli=skrynkliKnövlä= skrynkladeKoa=konKocka=laga mat i skogenKôdd´n=kuddenKoern=konKoerna=kornaKôja=skogskojanKôje=skogskojaKôk=skrika, ropaKôke kväll=dött (ropat hem korna för kvällen)Koke=kokadeKokesvatt´n=kokande vattenKoksik = lavskrikaKokä opp=kokade uppKokäpärer=kokta potatisarKôl/a/e=kol/en/etKôl=kolKôln/e=kallna/deKôlne=kallnadeKôlsvart=kolsvartKom ihôg= komma ihågKomdär=kommenderaKomilag=komma tillsammans medKomme him=kommit hemKomme=komKommenä`n= kom det enKommme=komKommä=kom, skulle kommaKommänä=kom detKônne=kunde

31

Kônne=kunde, kunnatKônschti=konstigKoppa=koppar/naKôppel=kopplaKôpple=koppladeKôrka=utmattadKôrl=kördeKorompa=kosvansenKorse=korsetKoruse=koblaja, koblaffaKotjicksmarningen=spensalvaKôx=tittaKoxe = tittadeKoxik=Krackel=hosta, slaemmKrafsarn=spisrakaKrâgan=kragenKravel=krypa, krälaKrax= slemhostaKrigä=krigetKrimen=Krimmermössa=fårskinnsmössaKrinkjon=timmeroxe, skalbaggeKroket=krokigtKrôp=kröpKrôpe=krupitKrus/a=krusa/tKrus/e=krusa/de/tKrusa=kakor/naKrusa=småkakorKry=friskKryp=krypaKrypen=mandelpotatisKrypä/n=mandelpotatisKråke=kråkaKräka=djurenKröchel/krötjäl=otymplig stackare, stackareKröcheln=Z-format föremål som man lindade upp grantråd påKrödd/en=krydda, kryddorKröddern=kryddor/naKröddgårn=kryddgårdKrökes=krökasKrömp=krympa

32

Krömpte=krympteKröst=krystaKuckling=kycklingKujja/e=skogskojanKujjdag=innedag pga av dåligt väderKunne=kundeKunne=kunnatKunnä=kundeKur ut = ligga o lata sig till man vaknat riktigtKuret = outsövd, tröttKurk, körk=korkKut/e=springa/sprangKut=kutaKuten=kutandesKuubik=kubikKvadd/e=litet barn (nedsättande)Kvadda, kvadden = ungarKvamn/e=kvävas/kvävdesKvârnen=kvarnar/naKvastrisnätter=?Kvinne=kvinnaKvinnfålke=kvinnfolketKvinnä=kvinnaKvir=gnäll/aKvire=gnälldeKvirhôk=kverulantKvista=kvistenKvisthôla=kvisthålenKväll’n=kvällenKvällä=döttKvär=kvarKvärn/a=kvarn/enKvärnen=kvarnarnaKåa=kådaKålken=kalkenKåll/e=kalla/deKåll´a=kalla henneKåll´n=kalla honomKåll=kallKåll=kallaKålle=kalladeKållgrader=kallgraderKållkornmjölsgröt´n=kallkornmjölksgröten

33

Kållsä=kallar sigKållt=kallKållvattekälla=kallvattenkällanKåln=potatisblastenKålv=kalvKålvet=klantigKålvskålle=klantskalleKålvskålle=klantskalleKålvätt=klantigKåren = tunna böjda spånKäcklen=nedsättande om småkakor t.e.x drömmarKäcklingen=kycklingenKäga=röra sig av och anKägel=kotte (Rudsjö)Kägelbit’n=Fågel (sort?) (Rudsjö)Käglen= kottarKälle=källaKällren=kärlenKäln=kälenKämmarn=kammarenKännä=kändeKär’n=karlenKär=karlKäret=morsk (egentligen manlig)Käret=morsk, stursk, stoltKäringa=hustrunKäringa=kärringenKäringen=kärringar/naKärk = bäraKärm/a=karm/arneKärn=karlenKärnfile= när vispgrädden höll på att bli smörKärnä=kärnaKärra=karlarKärra=karlar/naKätten=potatislårKö(r)nschti=konstigKöft=köptKöjja=kojaKönne=kundeKönscht/i=konst/igKöntakt=kontaktKör´n=körde den

34

Körar´n=körarenKörarna=förarensKöreven=tjärvedKörg=korgKörka=kyrkaKörken=kyrkor(naKörrd=kördKörrgårn=kyrkogårdenKösst=kostarKöör’n= kör hanKööst/e=kosta/de

Laá=ladanLa vä=medLabben=laddor (skor)Lack=läckteLâddning=laddningLaern=lada/nLâga=lagaLagål = ladugårdLagårdsbott´n=Övervåning i lagårdLagårn=ladugårdenLâkan=lakeLâkan=lake/nLampa=lampanLampe=lampaLampen=lampornaLamä=hos/vidLang/e=lång/aLang/t=lång/tLangbenskrank=insekten HarskrankLangbjörka=långbjörkarnaLange=långaLanghårie=långhårigaLangleäs=ledas, ha långtråkigtLangpannkaken=långpannkakorLangrese=långresaLangsam=långsamLangsamt=långsamtLangskank= en lång person, ett långt benLangslä´n=långslädenLangt=långtLangvarit=långvarigt

35

Lanke = trampaLann=landLannä=land/etLas=lästeLasa=lossna/de, lossnatLâss/a=lass/enLat´n=lathetLav=loLava=lova/de, lovatLavä=medLe=leda (t.ex. ett djur)Lea=ledernaLebrôten=ledbruten, öm i leder och muskler, träningsvärkLéen=ledernaLegd=lejdLege=legatLegg=liggerLemmen=öm i kroppenLesam=långtråkigLet=leta/rLete=letadeLett åt=letade åtLett=letadeLev om=oväsnasLev/vd=leva, levdeLevanes=levandesLevd=levdeLeverär=levereraLeä=ledeLeäs=ledas, ha tråkigtLia=liarnaLigg=liggerLigge=liggaLiggen=liggandeLiggenes=liggandesLiggä=liggaLiggän=liggandeLiggänes=liggandesLiin=lienLike=likaLiken=LiknaLiken=likna/rLiks=i alla fall (”när jag liks håller på…”)

36

Liks=likt, ändåLill’n=den lilla/eLillest’n=den minsteLillesta=den minstaLillsellhink = hink av plåt på 5 liter som man köpte sill iLimbära= lingonLirä=lidretLit´n=litenLivlit=livligtLivä=livetLiöm=träningsvärk pga av att ha slagit med lieLjuggd=ljögLjusa=ljus/enLjusst=ljustlllmarig = klurigLo=lodLockä=lockadeLôen=ludenLommen/lemmen=öm i kroppen, träningsvärkLon=logenLoppen=loppor/naLor/e=förlora/deLor/ä=förlora/deLôrven = frusenLôs=lösLuffsen=nedsättande om bitar av mjuka kakor t.ex. sockerkakaLungen=lugnaLungen=lungornaLur = misstänksam, fundersamLur på=övervägaLur=fundersamLur=rulla inLusa=lus, löss/enLute=lutadeLutenses=lutandesLy=lyssnLydd=lyssnadeLygens=omöjligtLyse brinn= belysningen/lampan är tändLyse=ljusetLyss’n=lyssnaLyssninga=norrskenLytt=lyssnat

37

Lytt=tystLå(r)ne=lånadeLå(r)nt=lånatLåe, låa=låda/Låen=lådornaLågä=lågLåkkt=lågt, luktaLåkkte=luktadeLåkt/e=lukta/deLåkta=luktenLån/e=låna/deLårn/e=låna/de/tLåt håre=tappa påls/hårLäck, lucke=läcka, läcktLâga=lagaLägden=lägdorna, slåtterängarnaLägg=läggerLäggd=lejdLägna=längdenLäk=läckerLämne ne=lämnande detLämne=lämnadeLänger=längreLänk/e=färlänga, förlängtsLärä = läderLätt=låt (t.ex. lätt bli =låt bli)Lätteste=lättasteLättopp=idiot, mindre vetandeLöckes=lyckasLöfft/e=lyfta, lyftLöft=lyftaLög/e=ljuga, ljugitLöggd=ljugitLönnt=löntLörna, lörning=lön/en, löningLösst=löst

Mag=magerMagahov = ”magamåtta”, (har inget magahov) blir aldrig mättMâgan=magenMagfara/magfare=diarréMagfarern=magsjukMakteslös=maktlös

38

Mâl=malMamme=MammaMammä= (en) mammaMang=mångaMangä=mångaMâr/a=märr/enMara=morgonMarabråttomt=att ha bråttomt från morgonen. T.ex. för timmerkörare som skulle köra på skarsnöunder påsken innan det tinade senare på dagen.Maran/måran=morgonenMarnomt=tacksamt, välkommetMasa/n=Mossa/nMasan=mossa/nMat´n=matMatboa=matboden, affärenMatlös=utan matMatte=mattaMatten=mattornaMe(r)n/e=mena/deMe(r)n=menaMe(r)nt=menadeMe’en=medarnaMeborn = dyngrännaMeddan=middagenMeja=midjanMella=mellanMesig = senfardigMest/e=misst/atMestadells=mestadelsMeste=mistatMet=metaMetersve’n=ved i meterlånga bitarMett=metadeMila=milenMine=minaMink/e=minska/de/tMinner=mindreMinnern=den minste (mask.)Minnes=minnasMinsta=den minsta (femin.)Mintes=mindesMinä=minaMisslöckes=misslyckas

39

Mitt´n=mittenMjalka=mjölkMjuckt=mjuktMjålka=mjölkMjålkstinn=mjölkstinMjörle=mjöletMôe = smulorMôe ti bena=benskörhetMôlen=mulenMôlet=muletMomma=mormorMôrern=myrerMôrkas=myrstackMôrn=mulnaMôrn=myrorMôrne=mulnatMorsk=stursk, kavat, modigMôrrt=mörktMôttne opp=vittrat sönder (om t.ex. trä eller läder)Mula in=stoppa in, ätaMulent=muletMull/a=jord/enMullvann=mullvad (egentligen en stor råtta)Munläppen=läppMuntasch’n=mustachenMurn=muren, skorstenenMurrt=mörktMusa=musenMusskäran= småmössMy/a=mygg/ornaMya=myggMyche=mycketMyrbära=hjortronMysche = mycketMyssren=mössenMyttje=mycketMyttje=mycketMådd=måddeMål/e=måla/tMånetal=månaderMåra=morgonMåradan=morgondagenMåran/Maran=morgonen

40

Mårne/r=månad/erMårne=månadMårne=månadMåst=måsteMått=måstMåttn/e=murkna/tMä=migMän=menMännisch=människaMännischän=människorMär=märr (häst)Märkburken=maskburkenMärken=(met)maskMärt/e/s=märkt/e/sMärtnen=marknad/enMärtnesgôtte=marknadsgodisMäste=mestaMöblen=möbler/naMönn = ro baklängesMörkre=mörker, mörkretMöske på=när man rör på sig och arbetar i långsam taktMössen=mössor/naMöx=bökaMöxa=oroligt flytta sig av och an (t.ex. på en stol).Möxs på=böka på

Na slag=någontingNa’senär=någotsånärNa=denNa=något, någraNagen=någonNager=någraNagg= tunnbrödsredskap som man gör hål i brödet medNagrä=någraNann=någonNannting=någontingNanstänsch=någonstansNasch=någonstansNatta=nattenNâvan=nävenNe i=nere iNe=detNe=ner

41

Nea=nedanförNeat=nere där/vid, neråtNéern=nedre byvägen i Östra TåsjöNeersia=nedersidanNeerste=nederstaNegra=negrer/naNekkt=nekadeNeônner=nerunderNeri=nere i, nere vidNeschlegan=dåligt före på våren, snö som inte bärNevä=nervidNeä=nereNeätt=nedåtNo=nogNog=nå/rNogd=nåddeNôpe=nupit/nyptNoppe = plockadeNorlat=åt norrNorlaväre=nordlig vindNorliberge’=norrut i berget (t.ex. Bjurberget i Rudsjö)Nôse=nystNyckern=nyckel/nNye=nyaNys=nysaNysst=nystNåk = mår inte så braNåkkt=smaka dåligtNåpp=plockaNåppe=plockadeNä=detNär=näraNärre=narrad (lurad, lockad)Näsahôla=näshål/enNäst fast=fäst fast (t.ex. spik)Nästä=nästaNättern=nätternaNävan=näven, handenNävre=näverNöa=nöden, nödfallNöckel=nyckelNöckla=nycklarnaNökter=nykter

42

Növel, növle=knöla/t, baka/t ihop en snus,Növel, növle=knövla, knövlade

Odel=odlaOdrickenes=odrickbar (Rudsjö)Odödd=odött, odöd,Används om någon el. något som är så sjuk, skadad el. gammal att det inteärlångt kvar att leva.Odöggdi=odyggdigOfärdig=sjuk, dålig, öm i kroppenÔgi=avig/tÔgisia=avigsidanOgrässe=ogräs/etOksa=oxarOlika=olikaOlåt´n=oljudetOlåt=oväsenOlöcke/n=olycka, olyckorOlöcke/s=olycka/sOmenikring = vimsig, yrOmma=ovanförOmmapå=ovanpåOmmen = ugnenOng=ungOnga=ungarÔnna=undanÔnner=underÔnnerst’n=den understaOoppetä=ouppätenOpp=uppOppat=uppe där/vidOppat=uppåtOppepå=ovanpåOppetä=uppätenOppflidd=upphuggenOppi sjöön=uppåt sjönOppi=upp i, upp tillOppne=uppochnerOppstekt=uppstektOppstektgröt´n=uppstekt grötOppä=uppeOppätt=uppåtÔrk/e=orka/deOrl/a=ord/en

43

Orl=ordOrla=ord, ordenOslög=dum, trög-ôte=-utit (suffix) t.ex. brôteOtröjen=otrygg, mörkräddOtröjsam=otrygg, otäcktOtröjsamt = otrevligtOvôrlen=oförsiktig, slarvigOår=svagårOätanes=oätlig (Rudsjö)

P’affär’n=på affärenPacke=packadePackethållar’n=pakethållarnaPaketa=paket/enPakkethållarn=pakethållarenPappe=PappaPapperä=paperetPappä= (en) pappaPasa/na=påse/påsar/naPasa=påsePasakangero = spindel med påsePasan/a=påsar/naPassä=passadePecklet - pevret = klen, svagPecklig=spinkig, klenPellagrener=mygglarverPevel=liten, gnällig, oduglig personPever=någon som är liten och svagPevlet=liten, gnällig, klantig, odugligPevret=liten och svagPigen=pigor/nPiin=pinnenPiller=röraPinnfis=liten sticka formad så att ljud upppstår när den tvinnas iväg mellan tummme ochpekfingerPiss maran=pissa första gången på morgonenPiss/e åt=pissa/t på sigPiss/e=pissa/tPisstjålka=stövlar med avklippta skaft, lätta att kliva i när man ska ut och pissaPissträngd=pissnödigPjollrig = mindre vetandePjuller=Prata, snacka strunt, pyssla med

44

Pjullre= pratade strunt, snackadePjullrig/pjullret=virrigPjåla=gnällaPlanten=plantor/naPlantär=planteraPlantäringsbas’n=planteringsbasenPlass’n=plats/enPloppen=ett slags gula bollformade blommorPlut/e=pruta/dePlågä=plågadPoa på= gå omkring och pyssla med något (Tåsjömål?).Pojka=pojkarnaPompen=pumpenPrâta=prataPreciss=precis (ett speciellt uttal om man vill betona precis)Priskurant=postorderkatalogPrupp/a=proppar/naPröv/vd=pröva/dePylsa=pölsaPå hov=på en höft, en bedömning, chansningPå´n=på denPåskhålja=påskhelgenPäranna=potatisandenPären=potatisPärgräv=potatishackaPärhackarlov=ledigt för att ta upp potatisPärkål=potatisblastPärlanne=potatislandetPärmull=potatisjordPärninga=pengar/naPärninglös=utan pengarPärstampa=potatismosPärän=potatisPöntes= plågas

Ra=radRab=klia, krafsa, skrapaRack=räckteRackel=något klent och/eller ostadigt, dåligtRagel=raglaRâka=rakaRakkt=rakt, verkligen. (Te.x rakt sanninga=verkligen sant)Raklang=raklång

45

Rakröggad=rakryggadRall/e/t=skvallra, skvaller, skvallrigRalle=skvallerRallet=skvallrigRalkäring=skvallerkärringRamle=ramlade/ramlatRammel=ramlaRannit=randigtRâpa=rapa/de/patRarning=myrslåtter, silängRask ihop=samla ihop några sakerRask=småsaker, nästan skräpRat=skräpRata=skrivaRate= skräp/etRatgrop=skräpgropRatlåe=ratlådaRe´skapen=redskapenReckti=riktigReka=röra på, rucka påRekomdär/e=rekommendera/deRekten=riktigRektit=riktigtRene snårrda=ren snålherRenhännren=rena handerRenoväre=renoveratRensch=rensaReparär=repareraResonär=resoneraRestä jola=omplöja jordejnRete=ritadeRetes=retasRetär (sä)=rättar till (sig)Reve/n=rivit/riven/rivnaRevet=rivetRi=ridaRing/t=enkel/tRingärla=sädesärlaRist opp=resa uppRit=rita/rRitte=rest uppRitä=streck, ritsmärkeRôgan=rågen (på t.ex. kaffekoppen)

46

Rôgmjöle=rågmjölRôgskrika=NötskrikaRoli=roligRompa=svansenRompjol=seldonRôms=rymsRômtes=rymtesRopborste=rotborsteRôrs=rörsRoska=rostRôste=rustadeRôt = böla, råmaRota=rotenRôte=rutit, råmadeRottne=ruttnadeRumpford=häst (enligt Erik Lif)Runn i huvve=förvirrad, glömskRunne=RunnitRursch=rörsRya=ropa, skrikaRå vä=orka medRå=rådRå=råder, bestämmerRåjävlig=otroligRåkes=träffas, råkasRål/e=skrika/skrekRåme=ropa/de/ropatRårevepärer=rårivna potatisarRåsche=inälvor (t.ex. till en rävåtel)Råtte/n=råtta/råttorRåttfälle=råttfällaRåttne=ruttnatRåttonga=råttungarRåål’n=rörde hanRägnvärsdâgan=regnvädersdagarnaRäken=räknaRäkne=räknadeRängn/e=regnar/regnadeRänn=springa, springerRänn=åkaRännt=rentRänt=åkteRäppen = plåtstruten ovanfor eldpallen i en skogskoja

47

Rässmäss opp=repas upp (om t.ex. tyg)Rässt= plöja upp en åker som varit sådd (på hösten)Rö=röd, röjjaRöa=rodnaRöck=ryck/aRöckt=ryckt/eRödd=röjtRöern=rödaRögg/en=rygg/enRöggsäcken=ryggsäckenRökt=rökteRöktfläske=rökt fläskRömmes=rymsRöms=rymsRömtes=rymdesRönern=rönnar/naRören=rör (pluralis)Röres=rörsRöttren=rötter, rötternaRöön/en=rönn/arna

Saa’n=sa hanSaa=sa honSae=saSafti=saftigSag/a=såg/enSaken=saknaSaknä=saknadeSakren=saker/naSakrer=sakerSakrern=sakerr/naSal’n=salen, finrummetSaltsella=saltsillSamläs=samlas, samladesSammel=samlaSang=sjöngSann=sandSanninga=sanning/enSanäse=SandnäsetSaran= snösörjaSarnahustrun=sonhustrunSas=sadesSav, sava, sôve/savvd=sova, sov, sovit

48

Savanes=sovandesSavd=sovSavvd=sovitSchâla=stjälaScheka (på)=skiljer påScheka=fattas, saknas, glappa, rörelsemånSchibenanörja=skidspårSchleft=halkigt, haltSchleten=sliten, uttröttadSchläen=slädenSchôld borti=sköljde urSchôrne=döttSchård=sköljdSchäcken=klarna, ljusna (om vädret)Schällen=koskällorSeckel=dregla, dregelSeckla=dreglaSedd=settSeka på=sinka, vara långsam, dra ut på tidenSekames=långsam eller slö personSelana=seldonen?Sella=sillSenadrag=sendragSenen=senornaSenhöst´n=senhöstenSennt=senSeparat´n=separatornSeparär=spareraServäre=serveradeSesselskit´n=Talltita, gulsparvenSete=suttitShanglig=lång och gängligSi ätt=se efterSi’a=se henneSi’n=se honomSi=seSia=sidaSienes = upptäckteSiern=sidornaSil på tättmjålk=värma mjölk och blanda med tättmjölk, då bildas det ny/mer tättmjölk.Simm, samm, sômme=simma, simmade, simmatSimmen=rep på fiskenotSinnt=arg, irriterad

49

Sinä=sinaSitt=settSittenes=sittandesSittän=sittandeSittänes=sittandesSjangli(g)=gängligSjôlanna=skördeandenSjôljes=kväljasSjong/e=sjunga, sjungitSjong/ä=sjunga, sjöngSjonk/e=sjunka/sjunkitSjublöt=genomblöt, genomsurSjulanna= skördeandenSjålj= sköljaSjålv=självSjöurn tå=döSjöön=sjönSkaa= skåda, seSkäran = skareSkackelskär=hästen är rädd att selas påSkacker=skakisSkacklen=skacklar (de stänger som sitter längst fram på en hästvagn, som fästs på hästen)Skaff/e=skaffa/de/tSkâka=skakaSkâla pären=skala potatisSkâla=skalaSkâligt= värdefull, skadligtSkammes=skämmasSkank=benSkâran=skare/nSkarv=halsduk (scarf)Skata snön=skotta snönSkata=skottaSkatt’n=skatt (fiskal), skatten (typ guldskatt)Ske=skaSkek, skeke, skekt=skaka, skakade, skakatSkelj=skilj/a/erSkellne/n=skillnad/enSken/e=skiner/skinitSkene=skenetSkennt=sken (att solen sken)Skerjen = Hin Håle, HornpärSkete=skitit

50

Sketthus=skithus, dassSki/a=sked/enSkia=skedenSkibena=skidorSkibern=skidaSkidern=skidornaSkien=skedar/naSkin, sken, skene=skina, skiner, skinitSkin=skinaSkit´n=skit, bajsSkit=att skitaSkiven=skivorSkivern=skivornaSkiåkara=skidåkareSkjippsa=chips/en (nytt ord)Skjorte=skjortaSkoern=skornaSkogson(d)=jättearg (så att man måste gå till skogs)Skogsrô=skogsråSkogsärbetara=skogsarbetareSkojfresk=skojfriskSkojjen=skogenSkok=skakadeSkol=lära ut, undervisaSkôla=skålenSkolen=skolor/naSkomäkar=skomakareSkopena=skopornaSkosôlen=skosulorSkovan=fastbränd skorpa i stekpannan??Skramle=skramladeSkrammel=skramlaSkrattåbbar=vattensalamander, ödlaSkrava=skreva (t.ex. på benen)Skreke=skrikitSkreve=skrivitSkriv=skrivaSkrômta=oknyttSkrôte=skrutitSkrôvla = skovelnSkrubbe=skrubbadeSkruv/e, skruvvd=meka/de (dvs skruva i tex bilen)Skruvar=en som mekar

51

Skruvubotten=diarréSkrynkler=jitterbuggare (kaksort)Skryp/t=odryg/t, går åt fortSkrytt tå oss=skröt om ossSkrädd/e=sy/ddeSkrämmes=skrämsSkrärna = stega så brett att det kan bli skadorSkrömta = spöken, oknyttSkröppel=ngt klent, dåligtSkrövli=ojämn, skrynklig, buckligSkuckre/t=skakade, skakigSkuckret = skakisSkuggen=skuggaSkull´n=skulle hanSkull=skulleSkure=skuradeSkuren=(regn)skurar/naSkutt= (ett) skottSkutta=(flera) skottSkvatt vä= ryckte till, spratt till av rädslaSkvattre på=småregnatSkvätt´n=rädd av sigSkvätten=räddSkyla/skyle=skåra (fällskåra vid trädfällning)Skyll=skyllaSkynn/e=skynda/deSkyrjävlig=otroligt (duktig, dum)Skåla=skålenSkålen=skålarnaSkåll´n=skallenSkålla=skallarnaSkåller=skallraSkåta=skottaSkäckerhänt=skakisSkämm=skämmerSkämmes/skämtes=skämmas, skämdeSkämtes=skämdeSkär=rädd (jfr engelskans scared)Skâran=skareSkäranna me lie=skära säden (slå) med lie (jfr skära havre)Skärlig=skadlig (om något som för bra för att ödsla bort)Skärpe på=blivit skareSkärpe åt=frusit till

52

Sköffel=skyfflaSköffla=skyffeln, skyfflarSköre=skurit, skurenSkörpen=skorpor/naSköt på=förlängSköttkule=skottSköttställ=rikta, justera siktet på bössanSkötä=skötaSkööre=skuritSla=slåSlafat = slösaktig, slarvig kvinna eller flicka, slamsaSlaktarkokä=en köttbit som slaktarn fickSlaktä=slaktadeSlammer=slamraSlamrä=slamradeSlamsa=tramsa, löjla sigSlamsen=slamsorSlarve=trasaSlarven= trasor, något trasigtSlarvig=trasigSlefft=faltSlege/s=slagit/sSleka=glappa, sladraSlekig=sladdrig, glappSlep/ä=hal/a (t.ex hala skor)Slepdosa=haldosa (t.ex. en snusdosa som man tävlingsdrar med=Slepe=halaSlepp=slippaSlepstutting=ett släpdon med taggr på för att dra fram timmer. Inget annat åk kopplades till.Draget av häst.Slete=slititSleten=slitenSletä=slititSling iväg=skrider uvägSlit ont=slita hårtSlo=slogSlute=slutetSlåttanna=slåterandenSläa/n=släde/n/slädarnaSläckta=släkt/enSläfft åt=kommit åtSläfft`a=släppte henneSläfft`n=släppte honom

53

Släfft=släppteSläpp=slippaSlätta=slät markSlään=slädenSlög=slö (kniv t.ex.)Slören=trasorSlörpen=skorpor/naSmâka=smakaSmâl/e=smal/aSmala/Smôla=smälla/erSmala=smällaSmâlare=smalareSmâlest’n=den smalaste (maskulinum)Smâlesta=den smalaste (femininum)Sme’n=smedenSmejja=smedjaSmi=smida, slå hårtSmi=smida, slå med hammareSmidd ut=plattade tillSmo´n fisk=små fiskarSmoe=småSmojänten=småflickornaSmokaken=småkakorSmôle=smulaSmôlen=smulor/naSmopajka/pojka=småpojkarnaSmopåjka=småpojkarnaSmopärninga=småpengarSmorning/a, smarning/a =smörja, smörjning/en, kräm, salva, skokrämSmoskola=småskolanSmosmôlen=småsmulenSmott=småttSmoä=småSmulle=smällt (om explosion)Smulte=smultitSmåla=smällerSmäll, small, smôlle=smälla, small, smullitSmörgåsa=smörgåsar/naSnartt=snartSnedda=sneddenSnerem=?Snick=snickraSnicke=snikrade

54

Snô=dra kalltSnô=kal (framförallt på huvudet), flintskalligSno=vändaSnôa=stubba, klippa mycket kort, kalhugga etcSnodd’=vändeSnôgg=snyggSnorn=snor/etSnôt/e=snöt, snutitSnus’n=snus/enSnusst=snusade, snusatSnyt=snytaSnyta=näsanSnyte=näsaSnå=dra kalltSnå=dra kalltSnådd=drog kalltSnårda=snålhetSnårdda=snålblåst, snålhetSnäle=störSnällpissarböxen=byxor öppna i grenen för att det skulle gå att kissa snabbtSnälä= ormödlaSnärt=snartSnög/e=snöa/de/tSnögg, snöggare, snöggast, snöggest’n, snöggesta=snygg, snyggare, snyggast, han den snyggaste(mask.), hon den snyggaste (femin.).Snögi=snöigSnöslaskä=snöslasketSôbben=något braSôge=sugitSokna=socknenSola=solenSôlen=sulornaSôlläre=sullädretSôm=somSomla=föera söliga personerSômli = somliga (en del)Sommara=somrar, somrarnaSommel=en sölig person, söla, vara långsamSomn/e=somnadeSônkt=sank markSonn=sönderSonntugge=söndertugadSôpe=supit

55

Soppen=svamparSôrn = rester på vedbacken (sågspån, stickor, näver)Sôrr=prataSôrre=pratadeSôrret=surrigSôvel/Sôvle=sovel/sovlet (Kött, fisk, fläsk eller det som inte var potatis och bröd)Sovvd=sovitSpada=spadenSpâla=spelaSpâra=sparSpara=spåraSpare/Spôre=spåretSparit, spôrit=spårigtSpârk/ar/a=spark/ar/naSpârkarna=sparkenSparrd=sparat, sparadSpeke=spikatSpelastenskule/n=stenkula/orSpele/n=ribba, ribbor, Spjäla, spjälorSpettnisch= ett nedsättande (?) uttryck om en person (sagt av Hjalmar Lif)Spike=spikatSpill/t=häll/tSpillkum=en skål att äta fil eller gröt iSpisbröe=knäckebrödSpiss´n=spisenSpitjiteta= småfåglar i allmänhet, sädesärlaSpjalka=långsmalt tunnbrödsredskapSpônn/e=sparka/deSpôre=spåretSpôtt/e=spotta/tSprang/e=springa/sprungitSprange=sprungitSprangen=springandeSprangenes=springandesSpring, sprange, sprunge=spring/a, sprang, sprungitSprit’n=sprit/enSprut’n=diarréSpräka=sprakadeSprätthôk= en besserwisser, en som tycks vara lite finareSputt/e=spotta/tSpägel=spegelSpägeln=spegelnSpära=spara

56

Spärk=sparkSpärka=sparkadeSpärkarn=sparkenSpönn/e = sparka/de/tSpönntag= spjärntag med fötternaSta=ståStabbkålke = stabbkälke med stabbar och handtag baktillStack=stickadeStaenes=ståendesStalle=stallletStan=ÖstersundStanga=stångenStann/a=stund/enStátarra=stadspolisen (Östersundspolisen)Stationa=stationerStega=gickStéga=stegenStege=stigitSteke=stektStekt´n=stekte hanStenhôvre=stenröseStenhôvre=stenröse/tStick=stickaStig=stigaStill kräka= ge korna matStill=mata (djur)Stjâla, stôle=stjäla, stulitStjâla=stjälaStô=HässjestödSto=stodStocka=stockarStol´n=stolenStola=stolar, stolarnaStôle/n=stule/nStoln=stolenStoorn=den stora/eStôp/e=stöp/Stôpp/e=stoppa/deStopp=stoppaStoretret=jätteargStorkârra=storkarlarnaStorsellhink=stor sillhink ca 10 literStorskola=mellanstadiet??

57

Stortaga=storsint, storartatStoråbbarn=storabborenStorä’n=storändan (på en timmerstock)Stragne=kvävasStrann/a=strand/strandenStret/e=sprutadeStret’n=elektricitet, strömStret=sprutadeStretkula=kula i armbågen som, om den stöts i ger upphov till ngt som känns som en elektrisk stöt(dvs stret).Stri(g)säck (uttalas utan g)=tygsäck av 2:a sortens linStrighuvvekläe=huvudbonad (huckle)av väv som användes även i säckar 2:a sortens linStrit=spruta/rStrit=sprätta, sprätterStrogn=kvävasStrôke= strukitStrompen=strumpor/naStruthämtarn = hink med smal hals och lockStry, stri= sämre slags lin, 2:a sortering med stickor i.Stucke=stickatStugen= bostadshuset, stugorStup, stôp=ramla, ramladeStupp/e=stoppa/de/tStuten=??Stygg=fulStyr=styraStyrrd=styrde, styrtStå(r)t=ramlatStå=stårStåen=ståendeStåenes=ståendesStålp/e=ramla/deStålp=stjälperStålt=ramlatStånn/a=stund/enStårt=stjälptStä/dd=stämma, stämde (blod)Stägan=stege/nStäkt=stektStäll=ställaStällt´n=ställde hanStällä=ställetStärk=stark

58

Stärkare=starkareStärkest’n=den starkasteStärkest=starkastStärn/e=stanna/de/tStärrt=starktStö på=leva på (t.ex. om potatis)Stö=stöd/jaStögg/are=stygg/areStöggest’n=han den styggaste (maskulinum)Stöggesta=hon den styggaste (femininum)Stöggeste=styggaste (neutrum)Stöke=stökade, donadeStölp, stålp=ramlaStöplåa=bröddegslåda (för 20 l mjölk)Stöpp/e=stoppa/deStöpp=stoppa (i sig något t.ex.)Stöppel=stapplaStöpplet=ostadig, vingligStöra=störarStörra=den större (femin.)Störren=den större (mask.)Störst’n=den störstaStörste= störstaStötten=stöttor/naStövlen=stövlar/naStöövelkrâgan=stövelkragenStöövlen=stövlar/naSucker=sockerSuckerskära=sockerskålSuckre=socker, sockretSudd’n=en nedsättande benämning på en person som t.ex. är liten eller svagSudd=en trasa, en liten människa, något litet etc.Suggd=sögSunne=sundetSurfisken=surströmmningSurken = kälke som brosslare (utan höst) drog timmer på fram till stickvägen eller basvägen.Surväre=Blött och slaskigt väderSutter, suttrigt=geggigt, ihoprörtSvans´n=svansenSvâra=svara/de/tSvejjom=Svedje (byn på Sörsia)Svettes=svettadesSvettes=svettas/svettades

59

Svôlen=svalor/naSvôlle=svullitSvyn=svinSvyngållbrännvinn=svingallbrännvinSvålen=svalornaSvålg=sväljSvålj/svåld=svälja, svalde, svaltSvålje=svaltSvårrt=svårtSvälan=sval??Svärt = svaltSyn=visa, demonstreraSyna=ansiktet, utseendetSynnt=visatSyntes’n=syntes hanSyrat=filmjölkSyt=sitta och passa barn eller gamlaSytar=barnvaktSåg/e=såga/tSåga=sågenSågä=såg det…Sålt=saltSålte=salt, saltadSåmma=sammaSåndan/sånnarn=såhärSånnan=så härSånnarn=så härSånnt=sönderSånt=sönderSånä=sådanaSåt=sattSä´nt=så inteSä=sigSä=såSäern=sedan, längre fram i tidenSäg/e (hårt uttal på g:et)=säger/sägaSäg/e= säg/a, säger (uttalas med hårt G).Säg=sigSäg=sägerSägän=säger hanSäkrigest=säkrastSämmer=sämreSämmren=de sämre

60

Sänga=sängen, sängarnaSängkant´n=sängkantenSänn=sänderSäparäremjålk=separerad mjölkSärken=dräktenSärskeld=särskiSätte=satt (t.ex. potatis)Sätte=satteSättes=fastna/t/deSäärn=sedanSö om sjöön=söder om sjönSöat=söderutSöfft/e=syfta/de/tSöfte=syfta/deSöl åt= ? (Kolla med Lena)Sömta=en delSömta=somt, en delSönna brönna=Sönna=sydlig vindSörsia=södra sidan av TåsjönSöskona=syskonenSöstrern=systrarnaSövvd=sovit

Ta därn=ta bortTa’n=tar hanTack=tackaTaga=sätt, beteendeTaka=takenTake=taketTakås’n=takåsenTâla folke=prata med folk, umgåsTâla=talaTang/a=tång/enTanga=kolik hos djurTapetsäre=tapetseratTapp/ä=tappa/deTârm=tarmTe hålja=till helgenTe vecka=till veckanTebaker, Tebacks=tillbakaTefres=tillfredsTege=tagit

61

Tegg=tigga, tiggerTegging=tiggningTell=tilTellansj=tillsTellarnes=tillsTellå=till attTet´n/tätte=tätmjölkTi fylla=på fyllanTi na=i någotTi´n=i enTi´n=tidenTi=i (t.ex. kliv ti=kliva i)Tiin opp=tina uppTili=tidigTill å=till attTimmerkörara=timmerkörareTin=Tina Johansson Tinnt=tinatTine=tinadeTjacheln=Tjael=sänka i bakland eler norrlägeTjâlan=tjäle/nTjâva på=kliva påTjeen=tjänaTjekalera=lös och sladdrig lera (som ”suger fast” stövlarna)Tjen=tjänaTjesa ihop=kollapsa, falla ihop (som en trasig ballong)Tjese=Tjesfil=Tjicken=ko-spenarTjorvit=besvärligt, tovigtTjuck/are=tjock/areTjuckmjålk=tjockmjölk, tättfilTjuckmjålksspilkum=en skål att äta tätmjölk iTjuk ihop sä=huka sig, böja sigTjuk=kura (ihop sig)Tjuke/a=ticka/n (på träd)Tjuken=tickor (på träd)Tjunt=trassel, knöl (Rudsjö)Tjur’n=tjurighet/en (både om personer och tjur i trä som bearbetas)Tjuva, tjuvä=slutändeTjyv/a=tvuv/arTjyvly=tjuvlyssnarTjyvskôte=tjuvsköt

62

Tjå dä/sä=lugna ner dig/sig, väntaTjålka/e=kälkeTjålken=KälkenTjäringa=kärringen (hustrun)Tjässle = körtelTjätt=tätt, täppt (i näsan)Tjöjes=få kväljningarTjörbotten=körbotten i lagårdenTjöre/n=tjära/nTjörka=kyrkanTjörv/e=tjorva/tTjötte=kött/etTjötä = okvädningsord for kvinnaTo´=togTôcke=sådana härTok/a=idiot/erToket=tokigTokkut=springa fortToktaga=tokigheter, tokigt sättToktâla=prata strunt, nonsensTôl/e/d=Tål/de/tTôl=tålerTôla=tålaTomma=hålet?Tommen=tummenTomomt=tomt, olastad (att köra t.ex. en vagn tomomt)Tomt’n=tomtenTong=tungTonga=tunga (i munnen)Tongsamt=tungtTorddes=tordesTôrrd, Tôld=tåltTôrrd=tåldeTorrs=törsTorsch=törsTorv= en käpp som användes vid notfiskeTorvigt= tuvigt (av grästuvor)Tossträ=gnistradeToster=gnistraTralj=bindsleTrang/t=trång/tTrase=trasigTrefotsbagsaga=trefotsbågsågen

63

Trilla=hästvagnTrôllet=sprallig, busigTromme/n=trumma/de, trummor/trummornaTrommern=trummorTryck=tryck/aTrygen=trygorTrå=ledningTrålj = kobjese i lagårn. Läderrem runt ledarkons hals, som man fäste skällan i.Träe=trädetTrätt/e=skälla/skällde/skälltTrögg/are=trygg/areTrögg/t=trygg/tTröjen=tröjor/naTröjj=vara tryggTröjsamt = trevligTrölla=troll/enTröskninga=tröskningenTröstar’n=nappen, tuttenTrött’n=tröttnaTulla=vaggaTunnbröbagersk=tunnbrödsbagerskaTupp iväg=ramlaTur’n=turenTurk/e=torka/deTurrt=torrtTurs=törsTussi(g)=yrvaken, halvsjuk, ur formTutt’n=tuttenTvetn = stickorTvivel=tvivlaTvärslåg/a=tvärslå/nTvättbräa=tvättbrädaTyen=tamTyll=fjask, dumheter, nonsens, tok, påhitt, galenskapTylla=tokarTyllet = fjaskig, mindre vetandeTyss=tycktesTysse=tycktesTyssevära=besserwisserTystnä=tystnatTyän=tamTå ä dänern=av de därTå´n=av en, av han

64

Tå=av, från (t.ex. Tå Åldernäse=från Aldernäset)Tågä=tågetTåld=tåldeTålgox´n=talgoxenTålj/de=tälja, täljdeTålj=talgTåljd=täljdeTåll/Tåll´n=tallTård=tåldeTått/e=klämma, klämde, klämtTäck=täck/aTäcka=täckenTäcken=tecknaTäfft=täppteTäg/en=teg/enTäggd=tiggdeTänk=tänkerTänner, tännren=tänder, tändernaTännes=tändasTärj = mödosamt skäraTätte=tättmjölkTäven=smaka eller lukta illaTöcke hän=sådant härTöcke=sådanTöcken=sådanTöern=tår/naTönger=tyngreTör ä fäll=lär det välTör=lär välTör=torrTöres=törsTörgnäll=obefogat gnällTörk/e=torka/deTörk/turk=torkaTörknalla=torra kakorTörkä=torkatTörlé=less, har långtråkigtTörlées=ha långtråkigtTörrt=torrtTörtâla=kallprataTövel, tövle=böka/t, röra ovarsamt, knöla/t till

U`ta å inna=utanpå och inuti

65

Uljen=olja, oljanUlla=ull/enUnna=undanUnnantag≈ avlopp (en substantivering av ta unna= ta bort)Unnerli=underligUnnres=undrarUpp i orra=vara i gasenUr´n=ur enUta=utanförUtaför=utanförUtfull=mycket berusadUtfärda=utfärdadUtgjörning=utgenom, nedförUtlanne=utlandetUtländara=utlänningarUtrotä=utrotadeUtslete=utslitenUtsleten=utslitenUtslut=utmattadUtsöm=bredvidUtsönn=bredvid, utmedUtta=på utsidanUtta=utanUtöver=utför

Va ä na’?=Var det något?Va flyt=gå snabbtVa´a=var honVa´n=va den därVacker=vackraVae=var detVaken=vaknaVakkne=vaknadeVaks=växteVal=välValkant=(varkant?) barkkant på brädaVall=vallaVamma=våmmen, magenVanlet=vanligtVanta=vantarVâra=varaVarann=varandraVare=var det

66

Varen=varor/naVarna=vana/nVars narsch?=var någonstans?Varsch=var/tVarsnaguscht?=var någonstans?Varsnars?=var någonstans?Vart=blevVartä=blev detVatt=blev, vartVatte-=vatten- (prefix)Vatteloka=vattenpölarVattepasse=vattenpassetVattne=vatten/vatten/vattnet/vattnatVax=växteVe/n=ved, vedenVecka=veckanVecke/n=vecka/nVecker=veckorVecketal=veckovisVekast=vedstapelnVekasta=vedstaplarnaVeke=vikitVekke=veckaVelire = vedbodenVelje/n=vilja/nVell=villVella=viljaVelle=villeVelåa=vedlådenVen=ved, vedenVenegang=genastVerke=virkeVespiss’n=vedspisenVesse=vissa (t.ex. tider)Vesst=visstVi’=vid/aVia, viern=vidja, vidjor (t.ex. för att ge någon stryk med, eller binda ihop )Vibrär/ä=vibrera/deViböjern=?Viilt igen sä=villat sigVika=vikenVil=vilaVilken=vad mycket (mygg t.ex)

67

Vilket himla fjommel=vilken klantVillt=vilade, vilatVine=vin/etVinn=vindenVinteravverkninga=vinteravverkningenViskogen=skog av vidjorVisst om’ä=Visste om detVisä=viset, sättetVittä=vittjadeVor/n=vår/enVor=våranVoranna=vårandenVordag=vårdagVore=våraVorsia=vårsidanVorte för=råkat ut förVorte=blevVôrte=blivitVorvattne=vårvattnetVôxe=vuxitVrâka=vrakaVre=vredVreen, vreet=vriden, vridetVreä om=vridit om, slagit runt (i skallen)Vreä=vriditVries=vridasVril=vriden del/utväxt på ett trädVrång=argVrångt=besvärligt, felVå=blir, gårVål it=gör inte, låt bli att..Våld=valdeVålj=väljaVåll/e=valla/de skidorVålp/a=valp/a/arVårrd=valdeVä ett=alltid, jämtVä sä=med sigVä´n=med enVä=medVäa=med henneVägan=vägarnaVägarn´=vägarna

68

Vägaskel/a/e=vägskäl/en/etVägga=väggarnaVäggmella=mellan väggarnaVäglyss=väglusVälln=andra skördenVäloppfostre=väluppfostradVämarlsböxen=vadmalsbyxorVämmalsböxern=vadmalsbyxornaVänne=vändeVäntä=väntadeVär=väderVära=varaVäran=(de) värstaVärddas=vardagsVäre=vädretVärla=världenVärminga = hörester + ev. rönnskav eller hästspillning som innehöll okrossad ej smält havreVärmmjålka=varm mjölkHävä=hosVärp=varp (då man kastade ut en fiskenot/varp)Värrnt=varmt, värmdeVärrt=vartVärst´n=den bästaVärst=bäst, dugligastVärä=vädretVästat=västerutVästbysspojka=pojkar från västra bynVästibyn= västra delen av TåsjönVäxta=växternaVöre´n=varit enVöre=varitYga=ögonenYgbryne=ögonbrynetYge=ögatYngsbry(r)n=ögonbryn (Rudsjö)Yrpäre=yr eller virrig personYrvärä=yrväderYschi=stirrigYssbyss=yst i byn/Östra TåsjöYst/a=österutYstarnet=österutYstat=österutYstaväre=blåser från öster

69

Ystibyn=östra delen av Tåsjön

Å vä=av medÅ äsche=och omÅ´n=och hanÅ´ta=hitomÅ’n=och hanÅ=att, och, ocksåÅ=avÅbbara=abborrarÅbbarn=abborreÅbbarskålle=abborhuvud, dumskalleÅddra=alÅe/n=avÅern=ånÅgd=ägdeÅk=åkaÅkarbrase=åkarbrasaÅkt=åkteÅldre=aldrigÅldri=aldrigÅlg=älgÅll/e=allaÅll/t=alla, alltÅlldelns=alldelesÅlldenes=alldelesÅlldess=alldelesÅlldri=aldrigÅllevärscht=allra värstÅllihop=allihopÅllmäcke=allmäcke, rallarrosÅllri=aldrigÅllten=alltidÅllti´n=alltidÅlltihop=alltÅlltin=alltidÅllä=allaÅlmäcke=almäcke, RallarrosÅnö=be någon om något, störa, besväraÅrdernäse=AldernäsetÅrdra=alÅre=åretÅren=årorna

70

Årna=ordnaÅrä=åretÅslappe = det som blev överÅt vecka=till veckanÅt=I eller på (t.ex. en smäll åt yge), tillÅtabak = , baklänges, bakfram, bakåtÅtat=till, medÅtför=ivägenÅti=vid, motÅtä = mygg, knott, flugor, broms, insekter

Ä hänn/e=det härÄ hännen=de härÄ´a?=är hon?Ä´e?=är det?Ä´n?=är han?Ä=ettÄg=ägerÄgen=ägorÄgga=äggÄgge=äggetÄlatjur=avelstjurÄll´n=eldenÄller=äldreÄllra= den äldre (om kvinnor)Ällren= de äldreÄllstä=äldstaÄnföre=farit över ändarna/utsidan (t.ex. på ett nytt träföremål för att undersöka vassa kanter)Änne=ändeÄnvar=vart annat, varannan-är=-era (suffix) t.ex. operär,Ärane=ärendetÄrbe(t)samt=arbetsamtÄrbetar=arbetareÄrbete=arbete/tÄre?=är det?-äre=-eradeÄre=är det…Ärj/a opp=egga/t upp, exaltera/tÄrla opp=föda upp, uppfostraÄrm/en, ärma=arm/en, armarnaÄrmbagan=armbågenÄrmstârk=armstark

71

Ärtren=ärtor/naÄrv=arvÄt=ätaÄtt=efterÄtte=efterÄttepå=efter, efteråtÄvles= klattra, bemöda sig/envetet kämpa påÄän=änden

Öle=öl/etÖlä = remmen på skidan man stack in foten i.Önger=yngreÖngern=den öngste (mask.)Öngra=den yngre (om kvinnor)Öngren=de yngreÖngst=yngstÖngsta=Den yngsta (femin.)Öngstn=den yngstaÖnnarn = den kortare skidan man sparkade på medÖnner=underÖnsk/e=önska/deÖrk/e=orka/deÖrkeslös=kraftlösÖrkärm/a=öronkant/ernaÖvern=övre byvägen i Östra TåsjöÖverållt=överalltÖöra=ören, öronen