Www.sim.Nu Sv PDF Malbeskrivningen Sim 2012

8/17/2019 Www.sim.Nu Sv PDF Malbeskrivningen Sim 2012

1/40

Version 1, 2012-01-27

Särskilda rekommendationer förden nya målbeskrivningen för

läkares specialiseringstjänstgöring (ST)

Internmedicin


2/40

Målbeskrivning Internmedicin – Svensk Internmedicinsk Förening

Sid 2 av 40

InnehållsförteckningSvensk Internmedicinsk Förening (SIM)..................................................................... 3

Introduktion till SIMs rekommendationer .................................................................... 4

Målbeskrivningens syfte .......................................................................................................4

Medicinsk kompetens - Delmål 1-12........................................................................... 5

Ordförklaringar .....................................................................................................................5

Kunskapsnivåer....................................................................................................................5

Utbildningsstruktur för kompetenskravet ”medicinsk kompetens” ........................................6

SIMs rekommendationer ......................................................................................................6

Tjänstgöringsplanering.........................................................................................................7 Viktiga klargöranden avseende särskilda områden som SIM vill lyfta fram..........................8

Gemensamma kompetenser - Delmål 13-20 .............................................................. 9

SIMs rekommendationer............................................................................................. 9

I. Kommunikativ kompetens (delmål 13-15) .........................................................................9

II. Ledarskapskompetens (delmål 16-18) ...........................................................................10

III. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (delmål 19-20)..................11 Individuellt vetenskapligt arbete.................................................................................................... 11 Förbättrings- och kvalitetsarbete .................................................................................................. 12

Kardiologi.................................................................................................................. 13Medicinsk gastroenterologi och hepatologi............................................................... 16

Endokrinologi och diabetologi ................................................................................... 19

Medicinska njursjukdomar ........................................................................................ 22

Lungmedicin ............................................................................................................. 24

Hematologi ............................................................................................................... 27

Allergologi................................................................................................................. 29

Angiologi................................................................................................................... 30

Reumatologi ............................................................................................................. 32Neurologi .................................................................................................................. 34

Psykiatri .................................................................................................................... 36

Smärta/Palliativ vård................................................................................................. 38

Akutmedicin .............................................................................................................. 39

Bilagor ...................................................................................................................... 40


3/40


Sid 3 av 40

Svensk Internmedicinsk Förening (SIM)SIM fungerar som sektion i Svenska Läkaresällskapet och som specialistförening iSveriges Läkarförbund. SIM arbetar för att värna om den breda internmedicinen.Föreningens ändamål är att tillvarata internmedicinens intressen och att främja dessutveckling, bland annat genom anordnande av möten med föredrag och diskussionersamt genom att verka för medlemmarnas utbildning.För dig som blivande specialist i internmedicin är vi din naturliga samarbetspartneroch vi finns tillgängliga för din fortbildning både under ST men även som färdigspecialist.

SIM har flera aktiviter för att främja utbildning och utveckling

SIM-veckanVarje år arrangerar vi SIM-veckan, en årlig fortbildnings-vecka inom internmedicin. På SIM-veckan har vi State-of-theArt-föreläsningar och seminarier om aktuella internmedi-cinska områden. SIM-veckan har även en social funktion därman kan träffa gamla kursare eller knyta nya kontakter. Deflesta ST läkare som deltagit upplever att SIM-veckan hållerhög kvalitet och ligger på en lämplig nivå. För mer info besökwww.sim-veckan.se. QR-kod till sim-veckan.se visas här:

Bakjourskurs

Sedan några år tillbaka ordnar SIM bakjourskurser som i första hand ärtänkta som fortbildning för färdiga specialister, nya som gamla. Varje ämne inledsmed en State- of-the-Art-föreläsning och sedan diskuteras fall i gruppform. Kursernaannonseras på www.sim.nu och på www.ipuls.se

RiksstämmanPå Medicinska riksstämman ordnar SIM varje år programbåde för internmedicinare och för övriga deltagare. SIMordnar bland annat ST-kurser, State-of-the-Art föreläs-ningar, symposier och postervandringar. Har du något duvill diskutera, presentera eller förslag på vad du vill att

programmet skall innehålla, hör av dig till styrelsen,kontaktuppgifter finns på www.sim.nu

Besök SIM på www.sim.nu eller gilla Svenskinternmedicinsk förening på facebook.comQR-kod till sim.nu visas här.

Arbetsgruppen bakom de särskilda rekommendationerna:Projektledare: Patrik Björgård, Projektansvarig: Mikael KöhlerMedarbetare: Anders Ågård och Cecilia Mattsson till vilka vi riktar ett särskilt tack förera insatser. Aktuella kontaktuppgifter finns på vår hemsida.


4/40


5/40


Sid 5 av 40

Medicinsk kompetens - Delmål 1-12

OrdförklaringarDet är en utmanande uppgift att formulera särskilda rekommendationer för en storbasspecialitet som internmedicin. SIM använder nedanstående ord/verb definieradeav Socialstyrelsen. Förhoppningen är att det tydligt ska framgå för ST-läkaren ochhandledaren vilken kompetensnivå som avses samt att målen ska uppfattas somrealistiska.

”Handlägga” och ”Bedöma” används som huvudrubrik för färdigheter som är direktkopplade till det kliniska arbetet. ”Behärska” – ”Initialt handlägga” – ”Initialt bedöma”utgör tre nivåer eller underrubriker. ”Initialt handlägga” är som regel synonymt medatt klara av det akuta omhändertagandet medan ”Initialt bedöma” handlar om attkunna ställa diagnos, att remittera vidare till rätt kollega eller vårdenhet etc.

SIM har även valt att ta med ” Ha kunskap” och ”Ha kännedom” som rubriker för attlyfta fram vissa faktakunskaper och insikter. Det handlar t.ex. om mindre vanligainternmedicinska tillstånd, grenspecialistkunskaper, sjukdomar som ligger utanför detinternmedicinska området, olika diagnostiska eller terapeutiska metoder och centralpreklinisk kunskap. I flera fall anser SIM att det finns en viktig nivåskillnad i de tvåbegreppen där ”Ha kunskap” ligger på en högre nivå än ”Ha kännedom”. Självklartkrävs både kunskap och kännedom för att praktiskt kunna handlägga eller bedömapatienter och orden/rubrikerna hänger därför ihop.

KunskapsnivåerBedömaSkaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grundför vidare handläggning.

HandläggaAktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning aven patient, el motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs

Ha kunskapGenom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande

och insikter inom ett område. SIM avser i första hand en basal kunskap som bidrar tillhelhetssynen och förståelsen kring sjukdomen/tillståndet ifråga.

Ha kännedomGenom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst ve-tande inom ett område. Men detta menar SIM förståelse som bidrar till helhetssynenoch förståelsen kring sjukdomen/tillståndet ifråga.

UnderrubrikerBehärskaFullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och


6/40


Sid 6 av 40

uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för

området relevanta tekniker. Att uppnå specialistkompetens innebär inte att lärande-processen är klar utan läkaren kan även som specialist behöva konsultera mer er-farna kollegor i utvalda fall.

Initialt handläggaSom första omhändertagande läkare aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diag-nostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha över-gripande ansvar för att dessa åtgärder utförs. Framför allt avses handläggning underde första dygnet/dygnen.

Initialt bedömaSom första omhändertagande läkare skaffa sig en välgrundad uppfattning om en pa-tient, eller motsvarande, som grund för vidare handläggning. Här ingår viktiga till-stånd som man som internmedicinsk specialist måste kunna misstänka och skapasig en uppfattning om men inte nödvändigtvis kunna handlägga vidare.

Utbildningsstruktur för kompetenskravet ”medicinsk kompetens”Läkares ST är målstyrd. Det innebär att tiden det tar för att nå uppsatta mål förspecialistkompetens i internmedicin kan variera beroende på individuella förutsätt-ningar, tidigare erfarenheter, aktuell livssituation och de utbildningsmöjligheter ellerkliniska placeringar som erbjuds. Det är därför viktigt att utforma individuella utbild-ningsplaner. Hänsyn bör då också tas till ST-läkarens intresse och tankar på framtidakarriär. Många specialistläkare i internmedicin väljer att komplettera denna kompe-

tens med specialistkompetens inom en grenspecialitet, tilläggsspecialitet, eller an-gränsande basspecialitet. SIM vill dock betona att internmedicin utgör en viktig ochanvändbar generalistkompetens som också kan utövas självständigt.

Många studierektorer, handledare och ST-läkare efterfrågar någon form av vägled-ning när det gäller tidsaspekter för sin tjänstgöringsplanering. Det handlar framför alltom tidsperioderna för klinisk placering inom vissa grenspecialiteter och för akut-tjänstgöring samt den tid som är rimlig att avsätta för att ST-läkaren ska kunna ut-veckla de allmänna kompetenserna (delmål 13-20).

SIMs rekommendationer •

För att kunna uppnå uppsatta mål för specialistkompetens i internmedicinkrävs ST under heltid i minst fem år . Vid upprättandet av tjänstgörings- ochutbildningsplanen bör man som regel planera för att målen ska nås inomdenna tid. En disputerad ST-läkare kan i särskilda fall uppnå specialist-kompetens redan efter 4,5 års utbildning förutsatt att ST-läkaren uppfyllt dekrav som anges i målbeskrivningen avseende delmål 1-18 samt 20.

• Sammanlagt ungefär 15% av arbetstiden under specialiseringstjänstgöringenbehövs för att nå de allmänna kompetensmålen och för att delta i kurserinriktade på den medicinska kompetensutvecklingen.

• Sammanhängande perioder inom ett begränsat antal grenspecialiteter börprioriteras framför korta placeringar inom fler grenspecialiteter.


7/40


Sid 7 av 40

• Utbildningen till specialist i internmedicin ska präglas av generalistperspektivet

samtidigt som det ska finnas viss möjlighet att göra egna val när det gällerkliniska placeringar och en eventuell fördjupning inom ett visst intern-medicinskt område.

Tjänstgöringsplanering• Nedanstående tabell utgör endast en vägledning avseende tjänstgörings-

placeringar. Lokala förutsättningar får styra hur den faktiska placeringenutformas.

• För områdena kardiologi, endokrinologi/diabetes, och medicinska njursjuk-domar skall en tydlig strukturerad klinisk tjänstgöring genomföras. Tjänst-göringen måste inte ske på enhet specialiserad inom området. Om lokala för-

utsättningar tillåter kan tjänstgöringen ske på exempelvis medicinska akut-vårdsavdelningar eller allmän internmedicinska avdelningar.• När det gäller stroke bör tjänstgöring ske på enhet specialiserad på området.• För övriga gren- och angränsande basspecialiteter anges 0-3 månader. Med

detta menar SIM att man beroende på lokala förutsättningar, eget intresse kanvälja att tjänstgöra på enhet specialiserad inom området alternativt införskaffamotsvarande kompetens via kurser och/eller studier på annat sätt.

• Slutligen vill SIM åter lyfta fram att det är uppfyllelse av målbeskrivningenskompetensmål som är styrande och vägen dit kan se olika ut beroende pålokala förutsättningar.

Tjänstgöringsplanering Delmål* Tid i månader

Akutmottagning/Akutvårdsavdelning 1-2 12-15

GrenspecialiteterKardiologi 4 6Endokrinologi och diabetologi 4 3Lungsjukdomar 4 3Medicinska njursjukdomar 4 0-3Medicinsk gastroenterologi och hepatologi 4 0-3Hematologi 4 0-3Allergologi 4 0-3

Angränsande basspecialiteter

Neurologi inklusive stroke 5 3-6Reumatologi 5 0-3Infektion 5 0-3Anestesi och intensivvård 1-2 0-3

Individuellt val av grenspecialitet 4 12 (senare del av ST)

*delmålen är i många fall överlappande. För gren- och angränsande basspeciali-tet anges huvuddelmålet men området ingår i de flesta fall även under delmål 1-2.


8/40


Sid 8 av 40

Viktiga klargöranden avseende särskilda områden som SIM vill lyf tafram

Delmål 1-6Avhandlas i huvudsak i tabellform längre fram i dokumentet.

Delmål 7SIM vill betona vikten av att ha en god kunskap kring läkemedelsanvändning och dåframför allt lyfta fram polyfarmaci och behandling av äldre.

Delmål 8

SIM anser inte att tjänstgöring vid psykiatrisk klinik är obligatorisk inom ramen för ST.För ST-läkare som inte tjänstgjort vid psykiatrisk klinik på en nivå motsvarandeallmäntjänstgöring (AT) kan detta behöva kompletteras för att uppnå en motsvarandekompetens. Detaljerade rekommendationer finns i tabellform längre fram idokumentet.

Delmål 9SIM uppmuntrar särskild kunskap inom geriatrik, palliativ medicin, missbruksvård.

Delmål 10SIM rekommenderar att man tidigt i ST genomgår utbildning i katastrofmedicin.

Delmål 11 och 12SIM har inga tillägg till det som står i Socialstyrelsens målbeskrivning.


9/40


Sid 9 av 40

Gemensamma kompetenser - Delmål 13-20 BakgrundI den gemensamma delen av nya målbeskrivningarna för läkares specialiserings-tjänstgöring (ST) och Socialstyrelsens föreskrifter (SoSFS 2008:17) ställs krav påutveckling av följande tre övergripande kompetenser; kommunikativ kompetens,ledarskapskompetens och kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete.I beskrivningen av dessa tre kompetenser ingår sammanlagt åtta delmål (delmål 13-20). De angivna kompetenserna och dess ingående delmål överlappar varandra. Detinnebär att en kurs, ett arbetsmoment eller en lärandesituation ofta berör ett flertaldelmål samtidigt, något som bör utnyttjas. Pedagogisk och kommunikativ förmåga,ledarskap och förbättringsarbete hänger t.ex. intimt ihop. Det är viktigt att moment i

det dagliga sjukvårdsarbetet tas tillvara för effektiv träning av och återkoppling påolika färdigheter relaterade till dessa kompetenser.En välfungerande och återkommande handledning är centralt sammanhanget.

SIMs rekommendationer

I. Kommunikativ kompetens (delmål 13-15)

SammanfattningKompetensområdet innefattar; 13. Att ha förmåga till dialog och en öppen kontaktmed patienten och dennes närstående. 14. Att ha förmåga till kommunikation, såväl

skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare. 15. Att ha förmåga att infor-era och undervisa patienter, närstående, andra läkare och medarbetare samtstudenter.

Öppenhet, empati, förtroende, lyhördhet, samverkan, jämlikhet, respekt för patien-ens självbestämmande, patientens eget ansvarstagande är centrala begrepp i kon-akten med patienten och dennes närstående. Kommunikationen ska präglas av kun-kap och respekt för kultur respektive mångfald. För att kunna informera och under-isa krävs en pedagogisk förmåga som också ska tränas under ST.

Under kommunikativ kompetens ingår förmågan att kontinuerligt arbeta med sittprofessionella och läkaretiska förhållningssätt, bland annat för att kunna fatta

medicinsk-etiska beslut. Likaså ingår förmåga att identifiera de egna behoven förkompetensutveckling.

RekommendationerOmfattning och metoder för lärande

• Det är svårt att uppskatta den tid som krävs för att nå målen som ingår i”kommunikativ kompetens”.

• Kompetensen tränas framför allt i möten med människor. Det är därför viktigt attST-läkaren reflekterar över sin kommunikativa förmåga och regelbundet fåråterkoppling på denna av handledare, medarbetare och patienter.

• ST-läkaren bör minst en gång per år under utbildningen göra en ”sit-in” alter-


10/40


Sid 10 av 40

nativt spela in en konsultation med en patient på video och gå igenom denna

tillsammans med handledaren eller annan person med god förmåga att bedömakonsultationsfärdigheter. Momenten bör dokumenteras skriftligt.• ST-läkaren bör genomgå en pedagogisk kurs med fokus på klinisk handledning

tidigt under utbildningen.• Vidare kan seminarier/kurser inom området användas för att nå måluppfyllelse.• I syfte att utveckla sin pedagogiska förmåga bör ST-läkaren regelbundet träna

på att föreläsa och att leda undervisningsmoment. Det kan t.ex. handla om atthålla fallpresentationer, föreläsa om ett sjukdomstillstånd på ett klinikmöte elleratt ansvara för gruppundervisning. Att gå en kurs i presentationsteknik rekom-menderas.

• Ett bra sätt att utveckla olika typer av kompetenser är att vara handledare för

läkarstudenter. Under senare delen av utbildningen bör ST-läkaren handleda enAT-läkare.• ST-läkaren bör regelbundet skriva ner sina reflektioner kring läkaretik, förmågan

att fatta medicinsk-etiska beslut, den egna professionella utvecklingen ochområden där kompetensförbättring är särskilt angelägen. Dessa reflektioner skadiskuteras med handledaren och kan med fördel också tas upp i samband medgrupphandledning av ST-läkare.

II. Ledarskapskompetens (delmål 16-18)

SammanfattningKompetensområdet innefattar; 16. Att ha förmåga att handleda andra läkare ochmedarbetare samt studenter. 17. Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog medmedarbetare samt i vårdteam. 18. Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdensorganisation, styrning och regelverk. Förmåga till självkännedom och kunskap omden egna rollen som medarbetare i organisationen betonas också.

Rekommendationer

Omfattning och metoder för lärande

• Minst 10 heldagar bör avsättas för att utveckla den ledarskapskompetens somen läkare behöver i det dagliga arbetet.

• Kurser och/eller program inriktade på att uppnå ökad självkännedom samt

förmåga att leda och handleda andra inom hälso- och sjukvården bör ingå, lik-som undervisningsmoment syftande till att ge ökad kunskap om sjukvårdensorganisation, styrning och regelverk.

• ST-läkare behöver få träna på att tillämpa de kunskaper och färdigheter mantillägnat sig under utbildningar. Det kan handla om att delta i arbete med fram-tagandet av nya rutiner eller medicinska PM, att ansvara för patient-utbildningeller ST-läkarnas internutbildning samt att handleda studenter och AT-läkare.

• Litteraturstudier, projektarbete, studiebesök, möten och administrativa arbets-uppgifter utan direkt koppling till patientarbetet bör också ses som aktiviteter föratt utveckla ledarskapskompetens.


11/40


Sid 11 av 40

III. Kompetens inom medic insk vetenskap och kvalitetsarbete

(delmål 19-20)

SammanfattningKompetensområdet innefattar; 19. Att ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligtsyn- och förhållningssätt. 20. Att ha kunskap om och kompetens i evidensbaseratförbättrings- och kvalitetsarbete. Att ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer,andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande samt skade- ochsjukdomsförebyggande ingår också (folkhälsa och prevention).

SIM ställer sig bakom det gemensamma uttalandet från Svenska Läkaresällskapetsutbildningsdelegation och Sveriges Läkarförbunds utbildnings- och forskningsdele-

gation 2009; ”Rekommendation angående lärandemålen medicinsk vetenskap ochkvalitetsarbete under ST”. Kompetens inom dessa områden är nödvändig för attkritiskt kunna granska och värdera nya medicinska rön, och för att på ett ändamåls-enligt sätt kunna utnyttja dessa för patienten och samhällets bästa. Dessa mål börges lika stor tyngd i ST som övriga ingående mål. Nedanstående rekommendationerkan ses som en miniminivå som krävs för att uppnå lärandemålet kompetens inommedicinsk vetenskap.

Rekommendationer

Individuellt vetenskapligt arbete

Omfattning och metoder för lärandeDet individuella vetenskapliga arbetet bör omfatta minst 10 veckor under hela ST-perioden, vilket inkluderar teoretiska kursmoment. Motsvarande kompetens kanuppnås genom forskarutbildning vid medicinsk fakultet. Tid som tas till anspråk förkvalitetsarbete ska dock inte inkluderas i det vetenskapliga arbetet. Däremot kankursmoment och ämnesområden vara gemensamma för vetenskapligt arbete ochkvalitetsarbete . SIM välkomnar att ST-läkare sänder in sina arbeten för presentationpå bland annat Riksstämman.

HandledningPersoner med vetenskaplig kompetens motsvarande doktorsexamen ska finnas med

i planeringen och utformning av arbetet. Saknar ordinarie handledare denna kompe-tens bör sådan sökas lokalt inom närliggande specialiteter alternativt med hjälp avSIM. Den vetenskapliga kompetensen behöver inte ligga inom den internmedicinskaspecialiteten om ordinarie handledare har sådan specialistkompetens.

Granskning/UppföljningDet vetenskapliga arbetet bör granskas av professionens företrädare. Miniminivån föratt utses till vetenskaplig granskare bör vara doktorsexamen. Intyg om godkänt vet-enskapligt arbete utfärdas av aktuell handledare. SIM önskar ta del av de vetenskap-liga arbetena som utförts av ST-läkare i internmedicin.


12/40


Sid 12 av 40

Förbättrings- och kvalitetsarbete

Omfattning och metoder för lärandeMinst 2-4 veckor behöver tas i anspråk under ST för att kunna utföra ett menings-fullt förbättringsarbete. En grundläggande kurs i förbättringskunskap bör ingå. Tideninkluderar även projektutformning, teoretiska studier, intervjuer och faktainsamling,möten, seminarier, skrivarbete, pilotstudier, presentationer och redovisning.

HandledningFör att kunna tjäna som handledare krävs tillräcklig kunskap om evidensbaseratförbättringsarbete.

Granskning/Uppföljning

Intyg om godkänt kvalitets- och utvecklingsarbete utfärdat av aktuell handledare.


13/40


Sid 13 av 40

Kardiologi

Sjukdom/tillstånd Handlägga/bedöma Ha kunskap Ha kännedom

KranskärlssjukdomBröstsmärtor

BehärskaDifferentialdiagnostikoch utredning av bröst-smärtor

Val av lämplig vårdnivåför observation, utred-ning och behandling avbröstsmärtor/ krans-kärlssjukdom

Tolkning av EKG,ischemimonitoreringoch biokemiskahjärtskademarkörer

Stabil angina pectoris

Sekundärprofylax avkranskärlssjukdom

Rådgivning rörandearbete, fordonskörning,fysisk träning, rökning,

kost och sexuell aktivitetefter akut kranskärls-sjukdom/ kranskärls-intervention

Praktiskt moment:Utförande och tolkningav kliniskt arbetsprov(A-EKG)

Initialt handläggaAkut kranskärlssjukdom(instabil angina pectoris,icke ST-höjningsinfarkt,ST-höjningsinfarkt)

Arytmier, hjärtsvikt,hemodynamisk, in-stabilitet/ kardiogenchock relaterat till akutkranskärlssjukdom

Kronisk bröstsmärta avicke-kardiell orsak

Den normalakranskärlsanatomin

Patogenesen vid akutkranskärlssjukdom

Diagnostiska kriterier förstabil angina pecto-ris,instabil angina pectoris,icke ST-höjningsinfarkt,

ST-höjningsinfarkt ochrefraktär angina pectoris

Diagnostiska metodervid utredning av krans-kärlssjukdom

Kranskärlsintervention:Percutan koronarintervention (PCI) -Coronary artery by-passgrafting (CABG)

Prognostiskaindikationer förkranskärlsintervention

Icke-farmakologiskabehandlingsmetoder vidterapirefraktär anginapectoris.

Prognos vid akut ochkronisk kranskärls-sjukdom

Rehabilitering efter akutkranskärlssjukdom/kranskärlsintervention


14/40


Sid 14 av 40

Kardiologi, forts


KranskärlssjukdomBröstsmärtor, forts

Initialt bedömaMekaniska komplika-tioner relaterat till akutkranskärlssjukdom(klaffinsufficienser,ventrikelseptumdefekthjärttamponad)

Arytmier –

Synkopé

Behärska

Differentialdiagnostikoch basal utredningvid hjärtklappningo/eller arytmikänsla

Synkope ochpresynkope

BradykardiSjuk sinusknutaAV-block I-IIGrenblock

Sinustakykardi

FörmaksflimmerFörmaksfladder

Beslut att avstå från,eller avsluta påbörjadhjärt-lungräddning

Praktiska moment:DC-elkonverteringPacemakerbehandling

Initialt handläggaAV-block III

Paroxysmal supra-ventrikulär takykardi(smal QRS-takykardi)Ventrikeltakykardi

Hjärtstopp (pulslöselektrisk aktivitet,asystoli, ventrikel-flimmer)

Praktiska moment:Kurs i A-HLR är ett krav

Metoder vid utredning

av arytmi:Esofagus-EKG -Ambulant långtids-registrering av EKG -

Non-invasivelektrofysiologiskundersökning

Temporär ochpermanentpacemakerbehandling

Komplikationer till

pacemakerbehandling

Icke-farmakologiskabehandlingsalternativ avförmaksflimmer:Kateterablation - kirurgi

Hypotermibehandling

efter hjärtstoppNon-invasivelektrofysiologiskundersökning

Invasivelektrofysiologiskundersökning

Extern och implanter-barloop recorder

Tilt-bord test vid

utredning av synkope

Principer för val avpermanent pacemaker-system ochprogrammering


15/40


Sid 15 av 40

Kardiologi, forts


HjärtsviktHjärtklaffsjukdom

BehärskaAkut hjärtsvikt/lungödem

Kronisk systolisk hjärtsvikt

Bedömning avhemodynamiskt status

Antikoagulation vidhjärtklaffsjukdom/klaffprotes

Palliativ behandling avhjärtsvikt i livets slutskede

Praktiska moment:ArtärpunktionCPAP-behandling

Initialt handläggaInfektiös endokardit

Initialt bedömaKomplikationer tillinfektiös endokardit

Pulmonell hypertension

Hjärtsviktens patofysiologi

Hjärtsvikt med bevaradsystolisk funktion(diastolisk hjärtsvikt)

Olika typer avkardiomyopatier

Indikationer förhjärttransplantation

Indikationer för kirurgivid hjärtklaffsjukdom

Vanligaste involveradepatogenerna vid endokardit

Endokarditprofylax vidhjärtklaffsjukdom/klaffprotes

För och nackdelar medbiologiska resp mekaniska

klaffproteser, nativ klaff

Hjärtkateteriseringoch hjärtbiopsi

Kirurgiskabehandlingsmetodervid akut/kroniskhjärtsvikt ochpulmonellhypertension:Aortaballongpump

MekanisktvänsterkammarstödKlaffkirurgiHjärttransplantation

Biventrikulärpacemaker-behandling (CRT)Implanterbardefibrillator (ICD)

PerikarditMyokarditAortasjukdom

BehärskaPerikardit

Initialt handläggaMyokarditThorakalt aortaaneurysm

Initialt bedöma HjärttamponadKomplikationer till

myokarditAortadissektion

Etiologi till infektiös ochicke-infektiös myokardit

Kirurgisk interventionvid aortaaneurysm ochaortadissektion

Konstriktiv perikardit

De vanligastemedfödda hjärtfelenhos vuxna (GUCH):Förmaksseptumdefekt

Hjärttumörer:FörmaksmyxomSekundära

hjärttumörer

Nedärvda hjärt-kärlsjukdomar:KardiomyopatierMarfan´s syndrom,Ehlers Danlossyndrom

Familjära dyslipide-mier speciellt LDL-receptordysfunktion


16/40


Sid 16 av 40

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi


Inflammatoriskatarmsjukdomar

BehärskaUtredning avblodig diarré

Praktiska moment:Rekto/proktoskopi

Initialt handläggaAkuta skov avinflammatoriska

tarmsjukdomar

Initialt bedömaKomplikationer tillinflammatoriskatarmsjukdomar

Svårighetsgrads-bedömning av skovav ulcerös colit

Sjukdomar associerademed ulcerös colit ochMb Crohn

Malnutrition vidMb Crohn

Endoskopiska metoderför diagnostik ochbehandling av mag-tarmsjukdomar

Famakologisk behand-ling vid ulcerös colit ochMb Crohn

Indikationer för kirurgiskbehandling

Komplikationer vidtarmstomier

Cancerrisk vid ulceröscolit och Mb Crohn

Mikroskopiska koliter

Leversjukdomar BehärskaUtredning av förhöjdalevervärden/ikterus

Leversteatos

Läkemedelsinduceradleverskada

Praktiska moment:Diagnostisk ochterapeutisk laparocentes

Initialt handlägga komplikationer tilllevercirros:Esofagusvaricer -- Ascites - Spontanbakteriell peritonit -Portosystemiskencefalopati

Alkoholhepatit

Akut fulminant leversvikt

Virushepatiter

Autoimmun hepatit

Behandling avkronisk hepatit

Medfödda metaboliskarubbningar:Hemokromatos

Alfa-1-antitrypsinbristWilsons sjukdom

Leverbiopsi

Stadieindelning avcirrhos enligt Child-Pugh-klassifiktation

Levertransplantation

Primär biliär cirrhos

Primär skleroserandekolangit

Primär levercancer

Hepatorenalt syndrom


17/40


Sid 17 av 40

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, forts


Sjukdomar imatstrupe,magsäck ochtolvfingertarm

BehärskaUtredning av dyspespsi

Gastroesofagealrefluxsjukdom(GERD)

Atrofisk gastrit

Ventrikelulcus

Duodenalulcus

Initialt handlägga Ulcuskomplikationer

Utredning av motorik-rubbningar i matstrupeoch magsäck

Infektion medHelicobacter pylori

NSAID-utlöst gastropati

Hiatusbråck

Gastropares

Esofagit orsakad avläkemedel ochcandidainfektion

Mallory-Weiss syndrom

Motorikrubbningar:AkalasiEsofagusspasm

Barrets esofagus -Esofaguscancer

Cancerrisk vidventrikelulcus ochatrofisk gastrit

Tarmkanalensfunktionsrubbningar

Initialt handlägga Irritable bowel syndrom(IBS) - Funktionelluppspändhet,

förstoppning och diarré

Patogenes vid IBS

Icke-farmakologiskbehandling av smärta,

förstoppning, diarré,meteorism associerat tillfunktionellatarmrubbningar

Divertikelsjukdom

Malabsorptions-sjukdomar

Initialt handläggaUtredning av misstänktgenerell malabsorption

Kronisk pankreatit

Initialt bedömaCeliakiLaktosintolerans

Enteral ochparenteral nutrition

Perkutan entero-gastrisk sond (PEG)

Bakteriell överväxt itunntarmen

Gallsyramalabsorption

Malabsorption eftertunntarmsresektion ochextern strålbehandling

Kapselendoskopi

Endoskopisk retrogradkolangiopankreatografi(ERCP)


18/40


Sid 18 av 40

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, forts


Övrigt HandläggaAkut gastroenterit

Akut förstoppning

Initialt handläggaTarminfektionerorsakade av virus ochbakterier

Okompliceratgallstensanfall

Initial bedöma Akut pankreatit

Kronisk diarré

Kronisk förstoppning

Tarminfektionerorsakade av protozoer

Gallblåse- ochgallgångscancer

Pankreascancer


19/40


Sid 19 av 40

Endokrinologi och diabetologi


Diabetes mellitus BehärskaTyp 2-diabetes (inklfarmakologisk behand-ling med rekommen-derade förstahands-preparat, ev. i kombi-nation med insulin)

Diabetes typ 1 samt 2vid samtidig kortiko-

steroidbehandling

Hypertoni ochdyslipidemi

Kostrekommendationer

Individuell målsättningför glykemisk kontroll

Tolka peroralglukosbelastningTolka patientens egnablodsockerkurvor

Akuta komplikationer:Hypoglykemi,KetoacidosHyperosmoläranonketotiska tillstånd

Initialt handläggaTyp 1-diabetes

Diabetes nefropati

Diabetesfoten

Initialt bedömaNeuropati

Etiologin till typ 1 –och typ 2 diabetes

Insulinresistens

Retinopati (särskiltscreeningrutiner)

Perorala antidiabetika:Verkningsmekanismer

Andrahandsalternativ

Insulinterapi

LADA (Latent Auto-immune Diabetes inAdults)

MODY (Maturity-OnsetDiabetes in the Youth)

Sekundär diabetes

Graviditetsdiabetes

Dermopati

Komplikationer irörelseapparaten

Thyreoidea BehärskaAutoimmun hypotyreosSubklinisk hypotyreosSubakut tyreodit

Initialt handläggaMyxödem

Val av behandling vidtyreotoxikos

Endokrin oftalmopati

Tyroidearubbningarorsakade av amiodaron

Tyreoideatumörer

Cental hypothyreos


20/40


Sid 20 av 40

Endokrinologi och diabetologi, fortsSjukdom/tillstånd Handlägga/bedöma Ha kunskap Ha kännedom

Thyreoidea, forts Initial handläggaTyreotoxikosTyreotoxisk krisAkut tyreoidit

Initialt bedömaAtoxisk struma /resistens i thyreoidea

Autoimmun tyreoiditSubklinisk tyreotoxikos

Natrium- ochkaliumrubbningar

Initialt handläggaHyponatremiHypernatremiHypokalemiHyperkalemi

Vätskebalansen ochvätskebalansrubbningar

Kaliumbalansen ochkaliumrubbningar

Rubbningar ikalciumomsätt-ningen och

skelettmetabolasjukdomar

Behärska Akut hyperkalcemiUtredning av

hypercalcemiOsteoporos

Initialt handlägga PrimärhyperparatyreoidismHypokalcemi

Initialt bedömaSekundär och tertiärhyperparatyreoidit

Kalciumbalansen

Läkemedel som kan ge

hyperkalcemi ochosteoporos

Bentäthetsmätning

Benign familjärhypokalciuriskhyperkalcemi (BFHH)

Mjölk-alkalisyndromRubbningar i fosfat- ochmagnesiumomsättningen

Renal osteodystrofi

Osteomalaci

Pagets sjukdom

Sjukdomar ibinjurebark ochbinjuremärg

BehärskaAkut binjurbarks-insufficiens

Justering av kortiko-steroiddoser vid på-visad binjurebarksvikt isamband med andrasjukdomar och kirurgi

Ogynnsamma effektervid behandling medkortikosteroider

Steroidhormonsyntesoch metabolism

Adrenala incidentalom


21/40


Sid 21 av 40

Endokrinologi och diabetologi, forts


Sjukdomar ibinjurebark och

–märg, forts

Binjurebarkssviktsekundär till pågåendeeller avslutad kortiko-steroidbehandling

Nedtrappning avbehandling medkortikosteroider

Initialt handläggaMb AddisonPrimär aldosteronism

Initialt bedömaCushings syndromFeocromocytomHypoaldosteronism

Sjukdomar i hypofysoch hypotalamus

Initialt handläggaSIADH (Syndrome ofinappropriate secretionof ADH)

Initialt bedömaHypofystumörHypofysinsufficiensHypofysapoplexiInsulinomDiabetes insipidusProlaktinomAkromegali

Regleringen av detendokrina systemet

Tillväxthormonbrist

Kraniofaryngiom

Hypofyskirurgi

Övervikt och fetma BehärskaEnskilt samtal omövervikt/fetma ochviktreducerande kost

Farmakologiskbehandling

Klassifikation/bedömningav relativ vikt enligt BMI(Body Mass Index) ochWHO 1998

Fetmans prevalens,etiologi ochkomplikationer

Aptitreglering

Olika kostmetoderför viktreduktion

Midja-höftkvot

Övrigt BehärskaEndokrinologisktstatus

Endokrina tumörer imag-tarmkanalen ochpankreas


22/40


Sid 22 av 40

Medicinska njursjukdomar


Akut njursvikt Initialt handläggaPrerenal njursviktPostrenal njursvikt

Initialt bedömaAkut tubulär njursvikt(ATN)Akut glomerulonefritBehov av akut dialys

Det typiska förloppet vidakut njursvikt (fyrastadier)

Nefropyelostomikateter

Åtgärder för att förhindranjursvikt vid t.ex. hypo-volemi / dehydrering,injektion av röntgen-

kontrastmedel, behand-ling med NSAID,metformin ochnjurtoxiska läkemedel.

Hemolytiskt uremisktsyndrom (HUS)

Trombotisk trombocyto-pen purpura (TTP)

Kronisk njursvikt BehärskaHypertonibehandlingför minskad progress-hastighet av njur-funktionsnedsättning

Initialt handläggaDosjustering avläkemedel vid nedsattnjurfunktion

Metoder för mätning avglomerulär filtrations-hastighet (GFR)

Stadieindelning avnjursvikt utifrån GFR

Verkningsmekanismerför diuretika

Det uremiska syndromet

Uremibehandling:Proteinreducerad kostErytropoietin vid anemi

Patofysiologin vidkronisk njursvikt ochdess metabolakomplikationer

Aktiv uremibehandlingNjurtransplantation

Dialys:PeritonealdialysHemodialys

Interstitiella ochtubuläranjursjukdomar

Initialt handläggaObstruktion av urinflödet(obstruktiv uro- ochnefropati)

Initialt bedömaNjurskada efterpyelonefrit

NjurpapillnekrosAkut interstiell nefritNephropathia epidemicabenigna

Kronisk interstitiellnjursjukdomFanconisyndromRenal tubulär acidosMedullär svampnjure

Renovaskulärasjukdomar

Initialt handläggaNjurartärstenosRenovaskulärhypertension

Njurens roll vid normalblodtrycksregleringinkluderande renin-angiotensinsystemet

Fibromuskulär dysplasi


23/40


Sid 23 av 40

Medicinska njursjukdomar, forts


Glomerulonefriter Initialt handläggaIgA-nefrit

Initialt bedömaGlomerulonefriterinkluderandesystemsjukdomar mednjurengagemang

Kliniska syndrom vidglomerulära sjukdomar,särskilt nefritisktsyndrom och nefrotisktsyndrom

Njurbiopsi

Minimala glomeruläraförändringar mednefrotiskt syndrom(minimal changenefropati)

Membranös nefropati

Övrigt Initialt handlägga HematuriProteinuriNefrotiskt syndrom

Initialt bedömaPolycystisk njursjukdom

Maligna tumörer i njurar,urinvägar och prostata

Funktionell proteinuri

Myelomnjure

Njuramyloidos

Alports syndrom


24/40


Sid 24 av 40

Lungmedicin


Obstruktivalungsjukdomar

BehärskaIcke-allergisk astmaKronisk bronkitKronisk obstruktivlungsjukdom (KOL),stadium 1-3

KOL-exacerbationer

Rökavvänjning

Tolkning av spirometri

Praktiska moment:Mätning av ”peakexpiratory flow” (PEF)Mätning medpulsoximeter

Initialt handläggaKOL, stadium 4

Lungemfysem Alpha-1-antitrypsinbrist

Akut och kroniskandningsvikt

BehärskaKoldioxidretention isamband medsyrgasbehandling

Praktiska moment:Artärpunktion ochblodgasanalysEtablera fri luftvägAkut behandling medkontinuerlig övertrycks-andning (continuouspositive airway pressureCPAP)

Initialt handläggaAkut och kroniskrespiratorisk insufficiens

Indikationer förintensivvård

Långtidsoxygenterapi(LTOT)

Lungtumörer Initialt handläggaUtredning av oklartlunginfiltrat/misstänktlungcancer/hemoptys

FiberbronkoskopiDe vanligaste typernaav lungcancer

Lungmetastaser

Tolkning av lungröntgen

Benigna lungtumörer


25/40


Sid 25 av 40

Lungmed., forts


Systemsjuk-domar medlungengagemang/interstitiellalungsjukdomar

Initialt handlägga Allergisk alveolit

Initialt bedömaInterstitiellalungförändringarFibrotiserande alveolit(lungfibros)

Cystisk fibros

Lungmanifestationerav systemsjukdomar

Sjukdomar i pleura Initialt handlägga Pleurautgjutning

Praktiskt momentDiagnostiskpleurapunktion

Initialt bedömaPneumothoraxPleuraempyem

PleuratappningPleuradränage

TorakoskopiPleurabiopsiPleurodesbehandling

Lunginfektioner BehärskaLobär pneumoni

BronkopneumoniInitialt handläggaAtypiska pneumonier

Initialt bedömaTuberkulos(inkluderandesmittsamhet)

LungabscessLungmykoser

Tuberkulosbehandling

Extratorakal tuberkulos

Sömnrelateradeandningsproblem

Initialt bedöma Sömnapnésyndrom

Nattlig underventi-lering till följd avneuromuskulärasjukdomar ochthoraxdeformiteter

Behandling avsömnapné


26/40


Sid 26 av 40

Lungmedicin, forts


Yrkesrelateradelungsjukdomar

Initialt handlägga Yrkesastma

Initialt bedömaAsbestbetingadesjukdomar: Pleuraplack,Asbesteos, Maligntmesotheliom

Pneumokonioser Skador på luftvägaroch lungor till följd avexponering av toxiskagaser och lösningar

Övrigt Sjukdomar imediastinum

Indikationer för hjärt-lung och lung-transplantationer


27/40


Sid 27 av 40

Hematologi


Icke malignhematologi

BehärskaAnemiutredning

Anemi orsakad av järnbrist, brist påB12/folat

Sekundär anemi

Initialt handlägga

HemolysTrombocytopeni medblödningssymtomPolycytemiTrombocytosLeukocytos

B12-brist utan anemi

Thalassemia minor

Myelofibros

Hemoglobinopatier(övriga)

Malign hematologi Initialt handläggaFeber/sepsis vidneutropeni/agranulocytos

Initialt bedöma

Akuta leukemierTumörorsakadryggmärgslesionLymfkörtelförstoringMultipelt myelom

Polycytemia vera

Essentiell trombocytemi

Maligna lymfom,särskilt B-KLL

Akut myeloisk/lymfatisk leukemi

Monoklonal gammopatiav oklar signifikans(MGUS)

Myelodysplastiskt

syndrom (MDS)Kronisk myeloiskleukemi

Myelofibros

Hematologiskabehandlingsmetoder

BehärskaErytrocyttransfusion

Palliativ behandlingav hematologiskamaligniteter

Trombocyttransfusion

Vanliga biverkningarav cytostatika ochbiologiska läkemedel

Behandling av virus-och svampinfektioner

Autolog och allogenstamcellstrans-plantation

Verkningsmekanismerför biologiska läkemedel


28/40


Sid 28 av 40

Hematologi, forts


Hematologiskaundersökningsmetoder

CristaspirationCristabiopsi

Bedömning av perifertblodutstryk

Bedömning avbenmärgsutstryk

Hemostasrubbningar BehärskaDjup ventrombos

Lungemboli

Initialt handlägga Blödningstillståndorsakade av störningari hemostasen

Blödning eller över-dosering av antikoa-gulationsbehandling(AVK-behandling)

Immunmedieradtrombocytopenpurpura (ITP)

von Willebrandssjukdom (VWS)

Hemofili

Trombotisktrompocytopenpurura (TTP)

Medel vid rubbningar itrombocytfunktion ochplasmakoagulations-defekter


29/40


Sid 29 av 40

Allergologi

Sjukdom/tillstånd Handlägga/Bedöma Ha kunskap Ha kännedom

Allergiska ochimmunologiskatillstånd

BehärskaAllergisk konjunktivit

Allergisk rinit

Allergisk astmabronchiale

Initialt handlägga Anafylaxi och

allergisk chock

Akut urtikariaoch angioödem

Atopiskt eksem

Hereditärt angioödem

Penicillinreaktioner

Initialt bedöma Födoämnesallergi

Immunologiskatypreaktioner

Begreppen:Överkänslighet –Allergi - Atopi -Hyperreaktivitet

Autoimmunitet

Kronisk urtikaria

Allergisanering

Allergenspecifikimmunterapi(hyposensibilisering)

De vanligaste läkemed-len som ger upphov tillöverkänslighets-reaktioner

Korsallergier mellan

luftburna allergen ochfödoämnen

Immunsystemetsuppbyggnad

Den normala immun-reaktionen vid infektionmed bakterier eller virus

Histaminförgiftning(skombroidförgiftning)efter intag av vissa

fiskprodukter och ostar

Allergologiskdiagnostik

Hudtest (Pricktest)

Specifika IgE-anti-kroppar i serum (RAST)

Allergenprovokation

Övrigt Behärska

Biverkningsrapporteringtill Läkemedelsverket


30/40


Sid 30 av 40

Angiologi


Kardiovaskulärariskfaktorer

BehärskaBedömning av kardio-vaskulär sjukdomsriskoch nyttan av riskfaktor-intervention hosenskilda patienter

Rådgivning till enskildapatienter avseendekardiovaskulär

prevention

Motiverande samtal

Den normalaartärväggsstrukturen

Aterosklerosprocessen

Betydelsen av rökning,alkohol, kost/övervikt,stress och stillasittandelivsstil när det gälleruppkomsten av sjukdom

och ohälsa

Olika typer av livsstils-interventioner och dessevidens

Målvärden för kardio-vaskulär prevention

Centrala mekanismerför uppkomsten avmetabola syndromet

Sjuksköterskebaserade

mottagningar inriktadepå kardiovaskulärprevention

Hypertoni BehärskaEssentiell hypertoni

Malign hypertoniHypertensiv kris

Bedömning avambulatoriskblodtrycksregistrering

Utredning avseendesekundär hypertoniform

Tromboemboliskasjukdomar

BehärskaDjup ventrombos

Lungemboli


31/40


Sid 31 av 40

Angiologi, forts


Perifer artärsjukdom BehärskaClaudicatio intermittens

Aortadissektion

Renovaskulär sjukdom

Praktiska moment:Mätning och tolkningav ankel/brachialindex(ABI)

Initialt bedöma Kritisk ischemi

Kirurgisk behandling:Kärlrekonstruktion –Perkutan trans-uminal angioplastik(PTA)

Raynauds fenomen

Bürgers sjukdom

Venösakärlsjukdomar

Behärska Ytlig trombos -Tromboflebit

Initialt handläggaVaricer - Kronisk venösinsufficiens –Venösa bensår

Kompressions-behandling

Indikationer förvenkirurgi


32/40


Sid 32 av 40

Reumatologi


Inflammatoriskaledsjukdomar

HandläggaGiktartritKristallartritReaktiv artrit

Praktiska moment:Punktion av knäled

Initialt handläggaAkut artrit

Septisk artritAnkyloserande spondylitBorreliaartrit

Initialt bedömaReumatoid artritPsoriasis artritSarkoidos

Differentialdiagnostikvid, och basal utred-ning av inflammatoriskaledsjukdomar

Behandlingsprinciper vidkronisk inflammatoriskledsjukdom

Internmedicinska

sjukdomar med symtomfrån rörelseapparaten

Sjukdomsmodifieradeläkemedel som användsinom reumatologin

Inflammatoriskasystemsjukdomar

HandläggaPolymylagia reumatikaTemporalissarterit

Initialt bedömaSLEWegeners granulomatosSvår vaskulit medlivshotande/sviktandeorganfunktion

Differentialdiagnostikvid, och basal utred-ning av inflammatoriskasystemsjukdomar

Karaktäristiskalaboratoriefynd vidinflammatoriskasystemsjukdomar

Behandlingsprinciper vidinflammatoriskasystemsjukdomar

Systemisk sklerosTakayasus arteritPolyarteritis nodosaDermatomyositPolymyosit,Henoch SchönleinspurpuraChurg-Strauss syndromBehçets sjukdomKronisk sarkoidos

Icke inflamma-toriska tillstånd

Initialt handläggaArtrosLokaliserade ochgeneraliseradesmärttillstånd

Behandlingsråd vidgenerella smärttillstånd

Amyloidos


33/40


Sid 33 av 40

Reumatologi, forts


Övrigt HandläggaUtredning av förhöjdsänkningsreaktion (SR)

Tietzes syndrom(Osteokondrit)

Fosfolipidantikropps-syndrom


34/40


Sid 34 av 40

Neurologi


Cerebrovaskulärasjukdomar (stroke)

BehärskaCerebral infarktTransitorisk ischemiskattack (TIA) / amaurosisfugax / minor stroke

Intracerbral blödning(icke operabel)

Initialt handlägga

Progressiv stroke

Hjärnstamsischemi

Subarachnoidal blödning Initialt bedöma SinustrombosSubdural- ochepiduralblödning

Indikationer / kontra-indikationer för trombo-lys vid ischemisk stroke

Karotiskirurgi

Rehabiliteringefter stroke

Bedömning av skade-

lokalisation utifrånsymtom och fyndvid neurologiskundersökning

Trombektomi

Huvudvärk BehärskaDifferentialdiagnostik

och basal utredning avhuvudvärk

Initialt handläggaSpänningshuvudvärkMigränHortons huvudvärk

Hjärntumörer

Läkemedelsbehandlingvid migrän

Epilepsi BehärskaDifferentialdiagnostikoch basal utredning avkramper

Initialt handläggaTonisk-kloniska anfallStatus epilepticus

Klassifikation avepileptiska anfall(generaliserade, fokala)

Läkemedelsbehandlingvid epilepsi


35/40


Sid 35 av 40

Neurologi, forts


Yrsel BehärskaDifferentialdiagnostikoch utredning av yrsel

OrtostatismYrsel hos äldre(”presbyastasi”)

Initialt handlägga Godartad lägesyrselVestibularisneuritFobisk postural yrsel

Initialt bedöma Cerebellär infarkt

Ménières sjukdom

Läkemedelsutlöst yrsel Cervikogen yrsel

Fysikalisk behandlingav yrsel

Polyneuropatier(PNP)

BehärskaDifferentialdiagnostikoch utredning av PNP

Initialt bedöma

Akut inflammatoriskdemyeliniserande PNP(Guillain Barréssyndrom)

Internmedicinskasjukdomar som kanligga bakom PNP

Elektroneurografi (ENG)

Elektromyografi (EMG)

Neuralgier Initialt bedöma TrigeminusneuralgiPostherpetisk neuralgi

CNS-infektioner Initialt handläggaBakteriell meningit

Initialt bedömaEncephalit

Neuroborrelios Virusmeningit

Hjärnabscess

Övrigt Intrakranielltryckstegring

Parkinsons sjukdomEssentiell tremorRestless legs syndromPraktiska moment:Lumbalpunktion

Myokymier

Akut myelopati


36/40


Sid 36 av 40

Psykiatri


Sömnstörningar Initialt handläggaInsomningssvårigheter

Initialt bedömaHypersomnier(sömnapnésyndrom,narkolepsi)

Läkemedel som kanorsaka sömnstörningar

Behandlingsråd vidsömnsvårigheter(sömnhygieniskaprinciper)

GABA-erga hypnotika(benzodiazepiner och -

liknande hypnotika) ochandra sömnmedel.

Den normalasömnens förlopp

Ångest och oro Initialt handläggaPanikångest

Läkemedel och miss-bruk som orsak tillångest

Sambandet mellanpsykosociala faktoreroch kroppsligaprocesser/symtom

Läkemedelsbehandlingav ångestsyndrom (inkl.benzodiazepiner ochselektiva serotonin-återupptagshämmare,SSRI)

Posttraumatisktstressyndrom

Generaliseratångestsyndrom

Förstämnings-syndrom

Initialt bedömaEgentlig depression

Maniskt skov

Initialt handläggaSerotoninergt syndrom

Värdering avsjälvmordsrisk(suicidstegen)

Samband mellandepression och hjärt-kärlsjukdom /inflammation

Behandling medantidepressivaläkemedel (inkl. SSRI,tricykliskaantidepressiva)

Bipolära syndrom

Ätstörningar Somatiska symtom ochfynd vid anorexianervosa

Bulimia nervosa

Psykoser BehärskaUtfärdande av vårdintygför intagning på ensjukvårdsinrättning förtvångsvård enligt §4 iLagen om psykiatrisktvångsvård (LPT)

Tecken påpsykossjukdom

Begreppet ”Allvarligpsykisk störning” i

juridisk mening

Läkemedelsbehandlingav psykoser(neuroleptika)

Schizofreni


37/40


Sid 37 av 40

Psykiatri, forts


Psykoser, forts Initialt bedömaOm det finns sannolikaskäl för att förutsätt-ningarna för slutenpsykiatrisk tvångsvårdär uppfyllda.

Malignt neuroleptikasyndrom

Metabola rubbningaroch annan somatiskohälsa relaterad tillschizofreni

Demens ochkonfusion

Behärska Differentialdiagnoseroch basal medicinskutredning vid misstankeom demens

Initialt handläggaKonfusion (akutförvirring)

Vaskulär demens Alzheimers sjukdom

Alkoholdemens

Beroendetillstånd(alkohol och

narkotika)

BehärskaPatientcentrerad dialog

för identifiering avriskbruk av alkohol

Strategier för att undvikaläkemedels-beroende

Initialt handlägga Akut alkoholförgiftningAlkoholabstinensDelirium tremensWernicke-KorsakoffssyndromIntoxikationer avnarkotika

Somatiska problem ochlaboratorieprover som

kan tyda på riskbruk avalkohol

Opiater

Centralstimulantia

Cannabinoider

Gammahydroxibutyrat(GHB)

Farmakologiskbehandling mot återfall i

alkoholmissbruk


38/40


Sid 38 av 40

Smärta/Palliativ vård


Smärta BehärskaAkuta smärttillståndorsakade av intern-medicinska sjukdomar

Behandling av kortvarignociceptiv smärta

Initialt bedöma Fibromyalgi

Myofascielltsmärtsyndrom

Smärtanalys

ParacetamolCyklooxygenas-hämmare

OpiodanalgetikaSvaga opioder

Icke farmakologisk

smärtstillandebehandling

Smärtenheter

Indelning i smärt-kategorier utifrån genes

Läkemedel vidneuropatisk smärta

Whiplashassocieradsjukdom

Invasiv smärtstillande

behandling

Palliativ vård BehärskaLindring av symtomen:smärta, illamående,andnöd, matleda,obstipation, törst,rosslig andning,ångest och rädsla

Att bedöma när enpatient snart ska dö(brytpunkten)

Brytpunktsamtal medpatienten/närstående

Stödja en person i sorg

Palliativa enheter

Vård av döendei hemmet:

Olika former avstöd / vård

Socialstyrelsens ochSLS etiska riktlinjerrörande behandling ilivets slutskede

Vanliga sorgereaktioner

Palliativ sedering


39/40


Sid 39 av 40

Akutmedicin

I området akutmedicin ingår både den internmedicinska basen samt de flesta gren- och angränsandebasspecialiteterna. SIM har valt att lägga till akutmedicin som en egen avdelning dels för att trycka pådess betydelse inom internmedicinen och dels för att säkerställa att inga viktiga områden missas. Detsenare är anledningen till att området infektioner finns upptaget här. Självklart finns ett överlapp medde enskilda sjukdomsområdena.

Handlägga/Bedöma Ha kunskap Ha kännedom

Allmänna färdigheter BehärskaDifferentialdiagnostik vidoch initial handläggningav svåra eller potentiellt

livshotande tillstånd

Utesluta allvarligainternmedicinskatillstånd på en akut-mottagning med rimligsäkerhet

Akutmottagningensmedicintekniskautrustning

Symtominriktadhandläggning *

BehärskaDyspnéBröstsmärtaSyncopé

Initialt handläggaChockKramperHuvudvärkMedvetslöshetYrselAkut konfusionHypotermi

Förgiftningstillstånd Initialt handläggaAkuta förgiftningar avläkemedel, metanol,

etylenglykol, kolmon-oxid, svampar.

Gasolyckor

Allmänna principer förbehandling avförgiftningar

Antidotbehandling


40/40


Akutmedicin, forts

Handlägga/Bedöma Ha kunskap Ha kännedom

Infektioner Initialt handläggaSepsisMeningit / encefalitCystit / asymtomatiskbakturiFebril urinvägsinfektionInfektioner i lunga ochlungsäck

Resistenta bakterier

Smittskyddslagen

Övrigt Initialt handlägga

Blodsmitta (stick,skärskada, blodstänk)Elektriska olycksfallSkador av brandrökHuggormsbett

Initialt bedömaAkuta porfyrierDrunkningsolyckorDykolyckor

* Utredningar och behandling vid akutmottagningar och akutmedicinska avdelningar är mångagånger symtomstyrda. SIM vill lyfta fram det differentialdiagnostiska tänkandet som en viktig delav den kliniska tjänstgöringen. Vid följande tillstånd bör specialisten kunna fungera som förstamottagande läkare. Kunna handlägga akut, bedöma allvarlighetsgrad samt i tillämpliga fall haförmåga att föra ett differentialdiagnostiskt resonemang och veta vilka andra specialiteter som kanbehöva konsulteras. Ytterligare kunskap för många av tillstånden förväntas och avhandlas merutförligt under respektive sjukdomsområde.

Bilagor

1. Socialstyrelsens målbeskrivning för Internmedicin (2008)

2. Intyg om klinisk tjänstgöring

3. Intyg om skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer

4. Intyg om auskultation

5. Intyg om kvalitets- och utvecklingsarbete

6. Sit-in mall för medsittning under ST

7. Intyg om uppnådd kompetens enligt målbeskrivningen

8. Ansökan om specialistkompetens

Documents

Www.sim.Nu Sv PDF Malbeskrivningen Sim 2012