Thomas LundqvistLeg psykolog & docent

Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i LundPsykiatri Skåne

Cannabis och tonårshjärnan - för en behandlare

Linköping 2010-12-09

Dagens upplägg Intro

Hjärnan- ett nätverk

Tonårshjärnans känslighet för cannabis

Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen.

Övergripande diskussion

Översättningsforskning

Kliniska observationer

Transformering från tonårshjärna till vuxenhjärna

Drogens effekt, akut och långsiktig påverkan

Vetenskapliga fynd från; Brain Imaging studier,

kliniska observationer,

Neuropsykologiska studier,

Biokemiska studier

Teoretiska modeller om tonårsmognad; Piaget

Debutåldrar Alkohol 14 år

Cannabis 15 år

Amfetamin bensodiazepiner 17 år

Heroin, Kokain 19år

Översättningsforskning

Kliniska observationerTransformering från tonårshjärna till vuxenhjärnaDrogens effekt, akut och långsiktig påverkanVetenskapliga fynd från; Brain Imaging studier,

kliniska observationer,

Neuropsykologiska studier,

Biokemiska studier

Teoretiska modeller om tonårsmognad; PiagetDebutåldrar Alkohol 14 år

Cannabis 15 år

Amfetamin bensodiazepiner 17 år

Heroin, Kokain 19år

Kognitiva funktionerVerbal förmåga (språklig förmåga)

Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser)

Psykomotilitet (flexibilitet i tanken)

Minnesprocessen Korttids/arbetsminne

Långtidsminne- semantiskt, episodiskt

Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en

helhet)

Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet)

Gestaltminne (helhetsminne)

Välfungerande ExperimentelltCannabisbero

endeKronisk

påverkanVälfungerande

Kvalitativ

försämring

Elias 5 ½ hälsar

Missbruk i fyra stadier

Testning

1 – 4 ggrRekreationellt missbruk > 5 ggr totalt

Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad

6

1

6 – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50%

3 år

20% 92% har slutat

62.5% m

37.5% kv3

21

4

35% (165 ind)16% (470 ind) 152 ind

13-23

ind

28 – 47 ind

118 ind

47 ind

2,5

?

Genusskillnad

Gunnarson, M rapporterar 2008:

att tjejer som testar droger har högre värden på negativ

affektivitet (känna sig besvärad, spänd) och impulsivitet

än pojkar

Medan pojkar hade högre värden på alexithymia

(svårighet att uttrycka, vara medveten om och särskilja

känslor) och antagonism (fiendeskap).

Inga skillnader på hedonic capacity (förmåga att njuta)

Vem är de som fortsätter efter 22 års åldern?

De som inte har fått hjälp med sin social och/eller

psykologiska brist (33-50%).

De som har hittat sin identitet i missbrukets avskärmning

av känslor och tankeverksamhet.

De som har hittat sin identitet i missbrukets sociala

sammanhang.

1,6% av de som testar

Ungdomar i riskzonenDe som bär på en psykologisk eller social brist.

De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som

ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö

De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt

psykosomatisk symptomatologi,

eller i tonåren varit deprimerad och där

uppväxtmiljön ej har varit stödjande.

Janols 1984

11

Psykologiska riskfaktorer

Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som studeras (typ av drog, samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.)

ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen

svårighet med ”social anpassning”, dvs utanförskap

låg självkänsla, dålig impulskontroll

instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra

bristande tillit till sig själv och andra

frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda

psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning© Claudia Fahlke

Dagens upplägg

Intro

Hjärnan- ett nätverk

Tonårshjärnans känslighet för cannabis

Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen.

Övergripande diskussion

”What hashish gives with one hand it

takes away with the other: that is to say, it

gives you power of imagination and takes

away the ability to profit by it”

(Baudelaire 1860).

rörelsecentraSamordning

sinnesintryck

syn

muskelkoordination

minnebelöning

bedömning

beslutande

centrum

Signalsubstanser, ex.Glutamat

–allmän accelerator, gaspedal

GABA (gamma-aminobutyric acid)

–allmän bromseffekt

Dopamin

–rörelser, belöning

Noradrenalin

–stressrespons, flykt

Serotonin

–känsloregulator (aggressivitet, depression)

Huvudgrupper av missbruksdroger Nikotin

Centralstimulantia

Opiater

Cannabis

Alkohol, GHB

Sedativa-hypnotika

Lösningsmedel

Entaktogener

Hallucinogener

Dopamin-

förstärkning

GABA-

förstärkning

Serotonin-utflöde

Anandamid

Acetyl-kolin

Endorfiner

Serotonin-påverkan

Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras.

Anterior Cingule

Input

Output

• förmågan att hantera komplex

information,

• oförmåga att planera, att ha ett

tidsperspektiv,

• att vara benägen att tolka

andras motiv och åsikter,

• självkritik och känslomässighet • koncentrationen,

• uppmärksamheten,

• förmågan att lagra och

• att bearbeta ny information.

Amygdala

Cannabinoiderna, de psykoaktiva beståndsdelarna i

cannabis, har en fragmenterande effekt på det

neuropsykologiska nätverket,

vilket innebär att kommunikationen mellan viktiga områden i

det neuropsykologiska nätverket inte fungerar optimalt.

Aktiviteten i det systemet som färgar våra upplevelser ökar,

samtidigt som aktiviteten i det området som är ansvarigt för

exekutiv funktion minskar.

Skillnaden i symtombild mellan individer är beroende av den

generella begåvningskapaciteten.

Dagens upplägg Hjärnan- ett nätverk

Tonårshjärnans känslighet för cannabis

Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen.

Övergripande diskussion

Mognadsutveckling sker i

• prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll,

målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga

samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende.

Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling(betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet)

• limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens,

• orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen

• hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn).

(Crews et al., 2006).

Drogdebuten äger rum i en period av

förändring

Biologisk – puberteten

Kognitiv – konkret operativt -> formal operativt tänkande

Social – nya kompisarPiagets teori om kognitiv utveckling

Sensomotorisk fas (0-2 år)

Preoperationell fas (2-7 år)

Konkret operativ fas (7-11 år)

Formal operativ fas (11- ->)

Exekutiva funktionerSortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet

och övervakning.

Intern kontroll

viljestyrd

=Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller

goda vänner

=

Extern kontroll

Emotioner skapade av inre och yttre stress

ÖVERVAKNINGSKAMERA

ÖVERVAKNINGSKAMERA

Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär

• att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även

förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen.

• att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt

cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens.

• att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt

vidmakthåller drogbruket.

• en tendens att inte bry sig.

• att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan.

• att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika

kompetensaspekter.

Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood. 1995 Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA.

Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras.

Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen.

Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska

kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad.

Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd

blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas.

Cannabis tycks accelerera den interna klockan i

förhållande till den verkliga klocktiden.

Förmågan att återberätta en kort historia försämras

och uppblandas med nytt material

Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis

ruset.

Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004)

Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet

och det episodiska minnet.

Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt.

Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande

faktorer, när det gäller det episodiska minnet.

En fMRI studie demonstrerar att cingulate cortex och amygdala

är hypoaktiverade, indikerande att kroniska cannabismissbrukare

processar emotionell information på ett annat sätt än icke-rökare.

(Gruber et al., Drug and alcohol dependence, 2009)

Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004)

Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa

neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism.

Cannabisanvändare rekryterar regioner som inte är typiska för

spatialt arbetsminne,

dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare.

Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller

mängd metboliter i urin.

Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)

THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler,

men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex.Chan et al (2008).

Tonåringar, 16-18 år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter

som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar.Padula et al (2007).

Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på

hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008)

Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben,

vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan)

en avvikande funktionsnivå

Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner

och cerebellum en avvikande funktionsnivå.

(Schneider et al, 2008)

Eftereffekten är långvarig

Effekten på individen

• Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel

eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser.

• Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet,

d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör.

• Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i

vardagen blir lite mer färgrika.

Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with

a history of heavy cannabis use

Manzar Ashtari et. al (2008)

1

Forskarna antog att tungt cannabisbrukare skulle avvikande funktionsnivå

i regioner som mognar under sen adolescens, speciellt I fronto-temporala bindningar.

De fann att tidig cannabisdebut påverkade utvecklingen av hjärnan på ett negativ sätt.

Att områden som är ansvariga för

minne, exekutiv och affektiv funktion påverkas negativt.

Tidig debut

• försämrar uppmärksamhetsprocesserna

(Ehrenreich et al., 1999),

• visuell avsökning och korttidsminne

(Huestegge et al., 2002; 2004),

• samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under

ett uppmärksamhetstest

(Kempel et al., 2003).

Dagens upplägg Hjärnan- ett nätverk

Tonårshjärnans känslighet för cannabis

Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen.

Övergripande diskussion

ADHD kan vara en orsak till ett narkotikamissbruk

Det finns tre typer:

Cannabis

- indica

- ruderalis

- sativa

De tre beredningarna är:

Marijuana - Skunk

Hasch

Hascholja

Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen

som tillhör 18 olika klasser.

61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga.

Δ-9-THC-

Δ-8-THC-

CBN- cannabinol

CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv)

CBC- cannabichrome

CBG- cannabigerol

Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC

11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC

THCCOOH (inaktiv) ??

THC-V

Akut påverkan har två faser

• Högdos = utåtriktad och aktiv

• Låg dos = inåtriktad och aktiv

Cannabisrusen

Kronisk påverkan utvecklas i förhållande

till frekvens och tid i missbruk

• Låg dos = inaktiv

Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids

experimenterande har två faser:

Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället

karaktäriseras av

• ökad tankeverksamhet, att personen blir

utåtriktad, fnissig och pratsam.

• att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus,

hjärtklappning,

• yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls,

samt torrhet i ögon, mun och svalg.

Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av

• att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och

lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och

"flummar" för sig själv.

• att färger blir starkare, lukter mer framträdande,

• att samband som man kanske har anat tidigare

nu framträder ganska klart.

• samt att tankeflykten är mycket utpräglad och

associationerna talrika.

6 veckor

50

100% THC

1 2 3 4 5

1/3 till blodbanan

2/3 till urinblåsan

Akut påverkan

Kronisk

Påverkan

Eliminering

Det karakteriseras av:

• att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre,

• att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger

det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal".

är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års

regelbundet användande av cannabis.

När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren

har blivit en kronisk cannabismissbrukare.

• I detta tillstånd försämras individens förmåga

att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.

Fas 3

+ + + +- - -

Utveckling av kronisk påverkan

N

Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en

individ trots upplevande av en mängd

beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och

emotionella symptom sammanhängande med

missbruk av cannabis fortsätter att använda

cannabis.

Förekommer hos ca. 10 % av användarna

EndocannabinoidsystemetCannabinoider = Endocannabinoider

Ständigt nya överraskningar

Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda

Endocannabinoiderna är involverade i:

• motoriskt beteende

• kognitiva funktioner

• smärtupplevelse

• aptit och mat intag

• drog- och alkoholberoende

• hormonutsöndring

• reproduktion

• Immunrespons

• gatrointestinal och cardiovascular funktion.

• psykomotorisk kontroll, minne, sömn

• subjektiv perception

Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992

• tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på

låg Anandamid produktion.

Den kognitiva och psykologiska aspekten

”Om jag vill lyckas med att föra människor mot ett bestämt mål,

måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som

inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra,

för att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon

gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan

det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är

fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre

i stället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa

och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är en

vilja att härska, utan att vilja tjäna.

Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.”

Kierkegaard (1964)

Förmågan att dra korrekta slutsatser.

Försämring har noterats inom följande funktionsområden:

Den språkliga förmågan.

Flexibilitet i tanken.

Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva

och utvecklar ett konkretare tankesätt.

Man noterar att misstagen upprepas men

har förlorat förmågan att se vad det beror på.

Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett

adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras.

Man talar till och inte med andra.

Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna

Förmågan att sätta samman en helhet av delar.

Minnessystemet

2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser).

En svårighet att sortera information och att sortera bort

ovidkommande stimuli.

Cannabisrökaren upplever sin personliga historia

som höljd i dimmoln.

Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten,

svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre

tidsintervaller.

1. Korttidsminnet/arbetsminnet

Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska

• komma ihåg din historia

• se din nutid utifrån ditt eget sammanhang

• och kunna se in i framtiden.

Förmågan att kunna orientera sig i rummet.

Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte

om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag.

Gestaltminnet, att återskapa mönster.

Att det blir svårare att återskapa mönster samt att

man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

Cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet innebär att man inte tillfullo förmår att:

sortera informationsflödet på ett korrekt sätt,

urskilja vad som är väsentlig information,

lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så,

förstå nyanserna i informationen.

Långtidsmissbruk (kroniskt) innebär:

• inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter

• nedsatt förmåga till självkritik

• emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)

Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:

• insikt

• medvetenhet

• sexuella känslor

• självförtroende

• känsla av att vara vuxen

• kraftfull

• kreativ

• en känsla av att kunna tänka

• fina känslor

• en hjälp att fly undan en obehaglig situation

• en hjälp att lösa personliga problem

• en hjälp att somna

att cannabis förhindrar

• depression

• skakningar

• spänningar

• fysiska smärtor

• tristess

• stress

DROGEN FYLLER UT OJÄMNHETERNA

Den som inte kan leva med sig själv under tonåren får det svårare

att rätta till ojämnheterna på egen handom man använder droger

Vid rekreationellt bruk ansescannabisrökning medföra

• avslappning.

• förbättrad social sensitivitet.

• förstärkt sexuell upplevelse.

• en känsla av bättre hantering av svåra relationer

eller situationer.

• större själv-medvetenhet.

• en ökad förståelse av sig själv och andra.

• en ökad insikt och tolerans till det

som hände runt dem.

Emellertid är det alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas

1. In this study the verbal, logical-analytic, and psychomotility abilities

are those functions that get the highest frequency of answers

and are probably therefore subject to more attention from the patient.

Conclusion

2. The analytic-synthetic and psychospatial abilities get less attention.

3. Memory and Gestalt memory are those functions

that receive fewer answers.

4. There is also indications for a decreased ability

to deductive reasoning.

5. After discontinuation and treatment,

the cognitive functions obviously improve.

Tack för uppmärksamheten