0HLR0HLR
Maen YousefMaen Yousef
Vem som får HLRVem som får HLR
Alla patienter som drabbas av eller Alla patienter som drabbas av eller påträffas med oväntat hjärt- och/eller påträffas med oväntat hjärt- och/eller andningsstopp bör bli föremål för andningsstopp bör bli föremål för hjärt-lungräddning (HLR). En viktig hjärt-lungräddning (HLR). En viktig förutsättning är kännedom om förutsättning är kännedom om tidsförhållanden. Om mer än 15 min tidsförhållanden. Om mer än 15 min förflutit sedan hjärt-/andningsstoppet förflutit sedan hjärt-/andningsstoppet inträffade är HLR meningslöst och bör inträffade är HLR meningslöst och bör ej utföras. För patienter som inte bör ej utföras. För patienter som inte bör behandlas med HLR måste läkare fatta behandlas med HLR måste läkare fatta beslut om behandlingsbegränsning i beslut om behandlingsbegränsning i form av en “Ej HLR-ordination”form av en “Ej HLR-ordination”
Beslut 0HLR är
RentMedicinsktStällningstagande
Det baseras på bedömningen att HLR ej förväntas vara framgångsrik
Ett lidande förlängas om HLR påbörjas vid terminal sjukdom
Beslutet skall då så långt som möjligt genomföras i samråd med patienteneller där detta ej är möjligt, med anhörig/närstående.
När kan “Ej HLR”-beslut komma ifråga
1-Patienter med svår akut sjukdom där HLR ej förväntas vara framgångsrik. Detta gäller patienter med multipel organsvikt, stroke med medvetslöshet, utbredd ventilatorkrävande pneumoni/ARDS och cirkulatorisk chock
2-Patienter med terminal sjukdom. Här ingår patienter med spridd cancer, svår stroke, grav hjärt- eller lungsvikt, njursvikt där ingen ytterligare terapi finns att erbjud
3-Patienter med irreversibel eller svår hjärnskada. Hit hör hjärnskada speciellt vid progressiva hjärnsjukdomar med avancerad demens och totalt vårdberoende och/eller persisterande vegetativa tillstånd. Patienter med hjärnskada efter hjärt-lungräddning tillhör denna grupp.
4-Patienter som endast får palliativ vård. För vissa patienter är det rimligt att endast bedriva behandling som syftar till att lindra plågor men ej förlänga liv. Det rör sig om patienter i livets slutskede.
SjukvårdslagenSjukvårdslagen
Enligt hälso- och sjukvårdslagen Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska en god vård (1982:763) ska en god vård bygga på respekt för patientensbygga på respekt för patientens
självbestämmande och självbestämmande och integritet. Vård och behandling integritet. Vård och behandling ska så långt det är möjligt ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i utformas och genomföras i samråd med patientensamråd med patienten
Pat. Skall informerasPat. Skall informeras
Individuellt anpassad information om Individuellt anpassad information om patientenspatientens
hälsotillstånd och metoder för hälsotillstånd och metoder för undersökning, vård och behandling ska ges undersökning, vård och behandling ska ges patienten.patienten.
Information ska ges till närstående om den Information ska ges till närstående om den
inte kan lämnas till patienten.inte kan lämnas till patienten. Information behöverInformation behöver inte ges till patienten om det med hänsyn inte ges till patienten om det med hänsyn
till ändamålet med vården är av synnerlig till ändamålet med vården är av synnerlig vikt attvikt att
uppgiften inte lämnas.uppgiften inte lämnas.
Pat. Kan avstå informationPat. Kan avstå information
Läkare bör ta hänsyn till Läkare bör ta hänsyn till patientens sjukdom och patientens sjukdom och allmänna hälsotillstånd för att allmänna hälsotillstånd för att kunna utrönakunna utröna
om patienten vill informeras då om patienten vill informeras då patienten även har rätten till att patienten även har rätten till att avstå från informationavstå från information
På vilka grunder fattas På vilka grunder fattas beslutbeslut
om begränsning ?om begränsning ?
De flesta enheter tycks De flesta enheter tycks grunda sina beslut pågrunda sina beslut på
medicinska faktamedicinska fakta
bedömningen av bedömningen av balansen ”att göra gott balansen ”att göra gott och att undvika skada”och att undvika skada”
På vilka grunder fattas På vilka grunder fattas beslutbeslut
om begränsning ?om begränsning ?
AUTONOMIAUTONOMI
DEN AKUTA SJUKDOMENS DÅLIGA PROGNOSDEN AKUTA SJUKDOMENS DÅLIGA PROGNOS
SAMTIDIG KRONISK SJUKDOMS DÅLIGA SAMTIDIG KRONISK SJUKDOMS DÅLIGA PROGNOSPROGNOS
TERAPISVIKTTERAPISVIKT
ÖVRIGTÖVRIGT
Grunderna för beslut kan grupperas enligt följande:
På vilka grunder fattas På vilka grunder fattas beslutbeslut
om begränsning ?om begränsning ? AUTONOMIAUTONOMI::
Patientens egen viljeyttring eller Patientens egen viljeyttring eller närståendes tolkning av densammanärståendes tolkning av densamma
Tidigare uttalad inställning om Tidigare uttalad inställning om livsuppehållande behandlinglivsuppehållande behandling
Patientens integritetPatientens integritet
På vilka grunder fattas På vilka grunder fattas beslutbeslut
om begränsning ?om begränsning ? DEN AKUTA SJUKDOMENS DÅLIGA PROGNOS:DEN AKUTA SJUKDOMENS DÅLIGA PROGNOS:
Svår hypoxisk hjärnskada efter hjärtstopp Svår hypoxisk hjärnskada efter hjärtstopp och A-HLRoch A-HLR
Svår akut neurologisk eller kardiopulmonell Svår akut neurologisk eller kardiopulmonell dysfunktion med dålig prognosdysfunktion med dålig prognos
Förväntad dålig neurologiskt resultat med Förväntad dålig neurologiskt resultat med medvetslöshet efter t.ex. herpes medvetslöshet efter t.ex. herpes encephalit, CNS-infektion eller traumatisk encephalit, CNS-infektion eller traumatisk hjärnskadahjärnskada
Annan svår akut sjukdom med dålig Annan svår akut sjukdom med dålig prognos jämförbart med ovanstående prognos jämförbart med ovanstående
På vilka grunder fattas På vilka grunder fattas beslutbeslut
om begränsning ?om begränsning ? SAMTIDIG KRONISK SJUKDOMS DÅLIGA PROGNOS:SAMTIDIG KRONISK SJUKDOMS DÅLIGA PROGNOS:
Svår kardiopulmonell sjukdom eller cancersjukdom Svår kardiopulmonell sjukdom eller cancersjukdom i slutstadiet (kort förväntad överlevnad)i slutstadiet (kort förväntad överlevnad)
Terminal neurologisk sjukdom t.ex. ALS eller MSTerminal neurologisk sjukdom t.ex. ALS eller MS
Annan svår kronisk sjukdom med dålig prognos Annan svår kronisk sjukdom med dålig prognos jämförbart med ovanståendejämförbart med ovanstående
Grad av kronisk sjukdom och dess betydelse för Grad av kronisk sjukdom och dess betydelse för att klara av den aktuella akuta sjukdomenatt klara av den aktuella akuta sjukdomen
På vilka grunder fattas På vilka grunder fattas beslutbeslut
om begränsning ?om begränsning ? TERAPISVIKT:TERAPISVIKT:
Uteblivet svar i behandling av Uteblivet svar i behandling av multipel organsviktmultipel organsvikt
Uteblivet svar i behandlingen av Uteblivet svar i behandlingen av det akuta sjukdomstillståndetdet akuta sjukdomstillståndet
Fortsatt intensiv behandling Fortsatt intensiv behandling bedöms ej uppnå sitt mål utan bedöms ej uppnå sitt mål utan enbart förlänga dödsprocessen.enbart förlänga dödsprocessen.
På vilka grunder fattas På vilka grunder fattas beslutbeslut
om begränsning ?om begränsning ?ÖVRIGTÖVRIGT
Tidigare livssituation? Till vilken Tidigare livssituation? Till vilken livskvalitet kan vården i bästa livskvalitet kan vården i bästa fall återställa patienten?fall återställa patienten?
Är den livskvaliteten acceptabel Är den livskvaliteten acceptabel för patienten? Resulterar för patienten? Resulterar vården i svårt lidande och vården i svårt lidande och handikapp?handikapp?
På vilka grunder fattas På vilka grunder fattas beslutbeslut
om begränsning ?om begränsning ?Meningslös vårdMeningslös vård
Förlängd dödsprocessFörlängd dödsprocess
Etiska riktlinjerEtiska riktlinjer
Svenska läkaresällskapet (2000) har Svenska läkaresällskapet (2000) har utfärdat etiska riktlinjer angående utfärdat etiska riktlinjer angående beslut ombeslut omåterupplivning, som innebär att återupplivning, som innebär att samtal och information med patient samtal och information med patient och anhöriga bör ske näroch anhöriga bör ske närså är möjligt. Läkaren bör fatta 0-HLR så är möjligt. Läkaren bör fatta 0-HLR beslut i samråd med berörd beslut i samråd med berörd vårdpersonal och beslutetvårdpersonal och beslutetska dokumenteras av läkaren i ska dokumenteras av läkaren i patientjournalen. Bakgrundsfakta till patientjournalen. Bakgrundsfakta till varför 0-HLR beslutvarför 0-HLR beslutfattats ska finnas i daganteckningfattats ska finnas i daganteckning
Etiska riktlinjerEtiska riktlinjer
Det är viktigt att terminologin är Det är viktigt att terminologin är enhetlig på vårdenheten.enhetlig på vårdenheten.
Om patienten är Om patienten är beslutskompetent krävs dennes beslutskompetent krävs dennes medgivande inför information till medgivande inför information till och samtaloch samtal
med närstående. Beslutet ska med närstående. Beslutet ska fortlöpande omprövas och god fortlöpande omprövas och god omvårdnad ska alltid ges.omvårdnad ska alltid ges.
Etiska riktlinjerEtiska riktlinjer
Information till den Information till den beslutskompetente patienten beslutskompetente patienten ska vara rak och enkel där alla ska vara rak och enkel där alla fördelar ochfördelar och
risker ska förklaras så att risker ska förklaras så att patienten förstått innebörden av patienten förstått innebörden av 0-HLR. Läkaren bör upprepa0-HLR. Läkaren bör upprepa
informationen vid flera tillfälleninformationen vid flera tillfällen
SammanfattningSammanfattning
””Sunt förnuft”. ”Klinik och Sunt förnuft”. ”Klinik och beprövad erfarenhet”beprövad erfarenhet”
””Aldrig p.g.a. platsbrist på Aldrig p.g.a. platsbrist på IVA!”IVA!”